Piteås kvinnor fortfarande i sjuktoppen

Sjukpenningtalet fortsätter att sjunka i Norrbotten. Men kommunerna i Pite älvdal utmärker sig fortfarande med att ligga över länsgenomsnittet – och Piteås kvinnor är fortfarande i topp.

Ingrid Nilsson. områdeschef för sjukförsäkringen i Norrbotten, ser flera orsaker till minskningen. ”Ökat ansvar för rehabilitering och arbetskraftsbrist har ökat insikten hos arbetsgivarna att de måste erbjuda en bra arbetsmiljö för att vara attraktiva arbetsgivare”, säger hon. (Arkivbild)

Ingrid Nilsson. områdeschef för sjukförsäkringen i Norrbotten, ser flera orsaker till minskningen. ”Ökat ansvar för rehabilitering och arbetskraftsbrist har ökat insikten hos arbetsgivarna att de måste erbjuda en bra arbetsmiljö för att vara attraktiva arbetsgivare”, säger hon. (Arkivbild)

Foto: Robert Lundberg

Piteå2018-10-28 08:00

Larmen om höga sjuktal för Piteås kvinnor har var återkommande det senaste åren. Redan 2011 drog landstinget igång ett projekt för att kartlägga orsaker och föreslå åtgärder. Trots det fortsatte sjukpenningtalet att öka, för att nå en toppnotering i juli 2016 med 20,2 dagar, att jämföra med männens 7,9 dagar.

Även Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog ligger stadigt i toppskiktet, men där är det männen som är sjukare än länsgenomsnittet.

Men som PT kunde berätta i somras har sjukpenningtalet sjunkit kraftigt sedan toppnoteringen, en trend som fortsatt hela året. Statistiken för september visar att sjukpenningtalet för Piteås kvinnor är 13,3 dagar, medan männens stannar på 5,5. Totalt hamnar Piteå på 9,2 – vilket är lägre än rikets 9,7 dagar, men fortfarande högre än länets 8,0 dagar.

Ingrid Nilsson, områdeschef för sjukförsäkringen i Norrbotten, anger flera möjliga orsaker till att antalet sjukskrivningsdagar går ner.

– Vi har jobbat aktivt för ökad samverkan mellan vården, arbetsgivare och arbetsförmedlingen, och efterfrågan från arbetsgivare för att vi ska komma ut och informera ökar.

Den 1 juli skärptes dessutom kraven på arbetsgivarna att upprätta en plan för återgång till arbete för den som är sjukskriven, vilket ökat arbetsgivarnas intresse för snabbare rehabiliteringar.

Att sysselsättningen ökat i Norrbotten får också genomslag menar Ingrid Nilsson.

– Vi har arbetskraftskraftsbrist i länet. Det innebär att trycket ökar på arbetsgivarna att erbjuda en bra arbetsmiljö för att behålla sin personal och vara en attraktiv arbetsgivare. Sen kan förstås arbetslöshet i sig vara en grund för sjukdom, säger hon.

Men kan inte de minskade siffrorna även bero på att fler helt enkelt nekas sjukpenning?

– Alla har rätt till ersättning om man är sjuk. Men finns det arbetsförmåga nekas man sjukersättning enligt regelverket. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och inte tänkt för långvarig försörjning, säger Ingrid Nilsson, som medger att nekad sjukpenning också bidragit till minskningen.

– Men 96–97 procent av dem som ansöker beviljas fortfarande sjukpenning, en siffra som varit konstant, säger hon.

Enligt Nilsson är det inte minst en minskad inströmning av nya sjukfall som bidragit till den positiva utvecklingen.

– Det är mycket glädjande att färre blir sjuka, och då ska man veta att vi i Norrbotten under flera år redan haft ett lägre sjuktal än riket i övrigt, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!