På Region Norrbottens hälsocentraler arbetar i dag inga gynekologer. Kvinnor som söker eller blir hänvisade dit för gynekologiska besvär får istället träffa en distriktsläkare och/eller barnmorska.
– När det gäller omhändertagande av gynekologiska besvär finns det en fördelning av ansvaret mellan hälsocentralerna och specialistsjukvården. De vanligaste besvären och sjukdomarna handläggs alltid på hälsocentral, precis som för de flesta andra tillstånd. Vi gynekologer tar hand om de fall som behöver vår djupare specialistkompetens, säger Anna Pohjanen, länsverksamhetschef obstetrik/gynekologi.
Hon menar att vanliga besvär (där kvinnorna hänvisas till hälsocentralen för en första bedömning) är buksmärtor, urininkontinens och framfall – flytningar och klåda, riklig mens eller mensvärk.
För vissa delar av ”primärvårdsgynekologin” tar distriktsläkaren hjälp av barnmorskan, det kan handla om preventivmedelsrådgivning eller sexuellt överförbara sjukdomar.
På den gynekologiska mottagningen på Piteå sjukhus jobbar 1–3 gynekologer i team med barnmorskor och sjuksköterskor. Utöver mottagningsverksamheten finns också en gynekologisk dagkirurgi. Men de kvinnor som hör av sig dit med olika former av besvär, hänvisas i första hand till sin hälsocentral istället, men även till privata gynekologer i Luleå.
– Till privata alternativ hänvisar vi nog främst om det är så att patienten inte vill gå till sin hälsocentral, om man har svårt att bli gravid men inte har rätt till offentligt finansierad utredning och behandling eller om man inte vill vänta, säger Anna Pohjanen.
På Hermelinens hälsocentral i Luleå kan man söka hjälp för allmänna gynekologiska besvär. Men enligt webbsidan är det i princip fullbokat hos de två gynekologerna där. Nya patienter uppmanas att höra av sig igen några månader.
I Norrbotten får 75–90 procent av patienter som söker vård vid någon av Region Norrbottens gynmottagningarna komma inom tre månader efter kontakt. Men väntetiderna ser olika ut.
– Om man har symtom som tyder på mycket allvarlig sjukdom strävar vi efter att erbjuda tid inom en vecka, för andra tillstånd kan väntetiden bli längre än ett halvår, säger Anna Pohjanen som menar att det handlar om att prioritera resurserna.
Längst väntetider är det i Sunderbyn och kortast i Gällivare, Piteå och Kalix ligger mitt emellan.
– Vi arbetar hårt för att korta väntetiderna till våra mottagningar, men oavsett väntetider eller inte kommer vi även fortsatt att hänvisa det som i första hand bör bedömas på hälsocentral dit, säger Pohjanen.