Upptäckten av antibiotika, som ledde fram till penicillinet, var en världssensation när bakteriologen Alexander Fleming gjorde sitt avgörande genombrott 1928.
Därefter kom forskarduon Chain och Florey in i bilden.
Tillsammans kokade hjärntrusten ihop det fantastiska Nobelprisbelönade (1945) botemedlet - som ju i grunden bygger på mögelbakterier.
Varningsflagg
Men på senare år har vårdapparaten viftat allt ivrigare med varningsflagg.
Penicillinets verkan riskerar att urvattnas på sikt - och därför behöver forskningen hitta grogrund för ny antibiotika.
Det är av den anledningen som bland annat elever vid Christinaskolan i Piteå engagerats för att gräva i markerna.
Långsökt? Nää, inte alls.
- Bakterier lever i backen. Det gäller bara att hitta dem, de rätta mögelpartiklarna och på den punkten försöker vi vara forskningen behjälplig, förklarar Anna Lagerlöf Nordsvahn, klasslärare i 7B på Christinaskolan.
I går begav sig eleverna ut på jakt på platser "där troligen ingen letat tidigare".
- Vi är 20 klasser från Kiruna i norr till Lund i söder som plockats ut till projektet.
Sumpområden
Provrören ska fyllas på 15-30 centimeters djup, i typ havsnära myrmarker, sumpområden, strandkanter och andra "udda" miljöer.
Mottagare för proverna är forskare vid Umeå Universitet.
- Eleverna ordnar även med fullständig dokumentation runt varje prov, säger Anna Lagerlöf Nordsvahn.
Ett nytt grepp
- Det pågår oavbrutet forskning efter ny antibiotika. Men detta är ett nytt grepp, som kommer resultera i en stor mängd prover från tidigare outforskade marker, säger Anna Johanna Lindqvist Forsberg, projektkoordinator för Nobelmuseets räkning.
- Med lite tur kan något prov bli en avgörande pusselbit, säger hon.
Två elever som levererat "bästa presentationen" kommer som belöning att få närvara vid nästa Nobelprisutdelning i Stockholm.
Men besked på om ett jordprov gav medicinsk effekt - det svaret lär dröja minst femton år.