Deltagandet i Piteå är något bättre än riksnittet på 53,3 procent – och klart bättre än snittet i Norrbotten på 49,1 procent. I länet var det bara Luleåborna som visade ett lika stort deltagande.
I Piteå röstade alltså 54,8 procent av alla röstberättigade. Det kan jämföras med 50,4 procent i EU-valet för fem år sedan.
– Det har ökat några procent och det är ju bra. Vi har god tillgänglighet till förtidsröstning och bra service, det tror jag gör mycket, menar Jonas Gunnarsson som är ordförande i valnämnden på Piteå kommun.
Störst aktivitet syntes i Blåsmarks valdistrikt med ett valdeltagande på 64,1 procent.
– Vad det beror på kan jag inte svara på, kanske att det finns nära personkopplingar, att man drar med sig grannen och går och röstar. Det har säkert litegrann att göra med tradition och kultur också.
Generellt syns en stark valtradition i kommunen.
– Jag är ganska ny här men om man tittar på hur det sett ut innan märker man att Piteåborna är duktiga på att gå till sina vallokaler. Man vill göra sin röst hörd och så är det oavsett vilket val det handlar om, säger Jonas Gunnarsson.
I Arjeplog deltog 49,1 procent av de röstberättigade i EU-valet. I Arvidsjaur och Älvsbyn landade röstdeltagandet på 45,9 respektive 45,0 procent.
Även om svenskarna ligger i framkant i Europa är röstdeltagandet fortsatt lågt i jämförelse med riksdagsvalet.
– Men vi ser ändå att det går framåt, konstaterar Jonas Gunnarsson. EU-parlamentet har fått ökad makt och det ger också ett ökat intresse hos väljarna. Fler vill sätta sig in i hur EU fungerar och i vad parlamentet gör.