Mattias Lundberg och Ola Lundgren från Piteå sköter borriggen för Tyréns. "Det är ett suveränt jobb", säger fältgeoteknikerna.
Mitt i skogen, norr om Kälen utanför Jävre, går borriggen för fullt i Norrbotniabanans korridor. Högst upp på Trafikverkets önskelista står berg, men sådan tur har man inte här.
– Vi har inte stött på berg, men vi har hittat bra morän. Här i början är det mycket myrar också, säger Mattias Lundberg, fältgeotekniker på Tyréns.
Men det är inte bara torv och morän som geoteknikerna stöter på.
– När vi borrar ser vi hur blött det är. Det är ganska högt grundvatten.
Det är andra veckan som han och kollegan Ola Lundgren, både från Piteå, styr borriggen över myrar och unga tallskogar. Genom att använda sig av en undersökningsmetod som heter hejarsondering mäter de hållfastheten på moränen, en jordart som bildats av inlandsisen.
– Vi borrar hela dagarna. Jag tycker det är suveränt. Man är för sig själv. Sedan är det kul att det händer något med Norrbotniabanan. Man kanske får åka tåg när man blir pensionär, säger Mattias Lundberg och skrattar.
Pär Fleuron, projektledare för Norrbotniabanan genom Piteå, möter upp fältgeoteknikerna under fredagen tillsammans med projektingenjören Elin Sjödahl.
– Det känns väldigt roligt. Jag har tänkt på Norrbotniabanan sedan jag var liten. Jag har alltid tyckt det varit konstigt att inte järnvägen gått via kusten och att det tar längre tid att ta tåget än bilen till Umeå, säger Elin Sjödahl.
Projektingenjören Elin Sjödahl har tänkt på Norrbotniabanan sedan hon var liten. "Jag har alltid tyckt det varit konstigt att inte järnvägen går via kusten."
Undersökningarna är första steget för att bestämma var järnvägen ska placeras inom korridoren.
– Vi vill undvika dåliga markområden. Helst vill vi ha berg överallt, men det har vi inte. Det kommer att bli myrområden också. Järnvägen är ett stelt järnspett som ska in i landskapet, säger Pär Fleuron.
Trafikverket har precis inlett sitt arbete med järnvägsplanerna genom Piteå. Parallellt med de geotekniska undersökningarna ska konsulter upphandlas innan arbetet tar fart ordentligt och samråden kan inledas.
– Vi siktar på att bestämma linjen genom korridoren under slutet av 2025. När det är klart fortsätter vi arbetet och gör ännu fler geotekniska undersökningar på den valda linjen, säger Pär Fleuron.
Elin Sjödahl och Pär Fleuron från Trafikverket träffade fältgeoteknikerna Mattias Lundberg och Ola Lundgren. "Vi behöver underlag för att veta vilka områden vi bör undvika", säger projektledaren Pär Fleuron.
Vilken är den största utmaningen för sträckan?
– Det är så klart de centrala delarna som blir den största utmaningen att bygga sen. Det blir stora vägombyggnationer med Timmerleden och planskilda korsningar.
Till skillnad från den breda korridoren söder om Piteå är sträckan betydligt smalare där och valmöjligheterna färre.
– Det kommer hamna någonstans i närheten av där den befintliga järnvägen ligger i dag. Vi ska ansluta till industrierna med Smurfit Kappa, Stenvalls och SCA och ut till hamnen. Sedan vet vi att det är ganska dålig mark i centrala delarna kring Sörfjärden. Historiskt sett när man har byggt har det gungat ganska bra där.
Marken sydväst om Jävre består mest av morän och torv.
När tror du att man kan börja bygga Norrbotniabanan i Piteå?
– Vårt uppdrag är att börja bygga innan 2033 som det ser ut i nationell plan. Det är det vi får förhålla oss till just nu.
Planen är att ställa ut det slutgiltiga förslaget för järnvägsplanerna genom Piteå 2027, men innan dess väntar många undersökningar och samråd. Från Piteå kommuns sida drömmer man också om en järnvägsstation i Norrfjärden, men där kan projektledaren inte ge besked.
– Vi vet att de är angelägna om att det ska bli en station i Norrfjärden. Luleå vill ha en station i Antnäs också, men vi har inte beslutat vilka stationsorter det blir ännu, säger Pär Fleuron.
Projektledaren Pär Fleuron och projektingenjören Elin Sjödahl gjorde ett platsbesök norr om Kälen för att träffa fältgeoteknikerna som bedömer hur markförhållandena ser ut.