22-åringen medger att narkotikan i nattduksbordet och databordet var hans. Det gjorde han dock inte inledningsvis. "Tiden i häktet har fått mig att tänka om", säger han. (Arkivbild)
Piteåbon och den tidigare häktade och misstänkta kvinnan, hävdar att en kompis till 22-åringen varit på besök hos honom och att den amfetamin som påträffades i garderoben var hans. De var något förtegna om detaljerna i rättsalen, men hävdade att kompisen ska ha förvarat narkotikan där i syfte att hämta den inom kort.
– Det är som att jag har blivit utnyttjad som en målvakt, säger 22-åringen.
Åklagaren ifrågasatte rimligheten i att någon lämnar narkotika till ett värde av, lågt räknat, 200 000 kronor. Under slutpläteringarna påpekade den medåtalade 34-åringens försvarare Jens Nyström att man kan vända på åklagarens påstående.
– Är det rimligt att ta med sig narkotika värd 200 000 kronor på en bilresa till Luleå? Det är väl inte orimligt att en man, med stort våldskapital, lämnar det hos en kompis han har kontroll över utan att kompisen får veta, säger han.
Åklagaren frågade om 22-åringens erkännande av vissa delar har att göra med att han fått reda på att hans fingeravtryck fanns på påsarna.
– Nej, det är tiden i häktet som fått mig att tänka om, säger han.
Han nekar även till vapenbrottet och hävdar att han inte hade någon kännedom om att armborsten och de båda kolsyrevapen han hade i lägenheten var tillståndspliktiga.
– Jag köpte dem för flera år sedan. Det är en hobbygrej, samlarobjekt. Jag har inte använt dem, säger mannen.
22-åringen förblir häktad tills dess att domen meddelas den 31 maj.