Under våren förra året sökte en Piteåbo i 30-årsåldern en distansutbildning i Stockholm. Enligt kvinnan marknadsfördes kursen som en distanskurs och varje termin skulle innehålla en–två obligatoriska träffar i Stockholm. Under utbildningens gång fick hon dock information om att närvarokravet för termin två–fyra var tio–tolv tillfällen. Hade närvarokravet framgått tydligt hade hon aldrig sökt kursen, hävdar hon.
I november i fjol meddelade hon därför att hon skulle hoppa av utbildningen och ville då ha tillbaka terminsavgiften på 36 625 kronor som hon hade betalat.
Utbildningsbolaget vägrade att betala tillbaka hela summan och erbjöd sig att betala tillbaka 1 000 kronor till kvinnan på grund av en felaktig faktura. Bolaget hävdar att kvinnan deltog i utbildningen från starten i september till mitten av november och att avhoppet skedde under det tredje och sista momentet av terminen. Sammanlagt deltog hon 69 procent av kursen, enligt bolaget.
Kvinnan anmälde då företaget till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som ger kvinnan rätt.
Det ARN har prövat är om kvinnan ångrade sig i tid. En konsument har rätt att ångra ett distansavtal om tjänst inom 14 dagar, men då företaget inte har bevisat att man har fullgjort sin informationsplikt enligt distansavtalslagen har kvinnan rätt till hela beloppet.
Beslutet går inte att överklaga.