"Gemensamt för de här brotten är att man så sällan får fast huvudmannen", säger Lisa Länta som försvarar 25-åringen. (Arkivbild)
Det var i september 2020 som Piteåbon, som är utländsk medborgare, tog emot en betalning på 434 810 kronor till sitt konto i SEB. Betalningen skickades från en företagare i Saudiarabien och den avsedda mottagaren var ett företag i Italien med inriktning på badrumsinredning.
Piteåbon hann föra över totalt 150 000 kronor till tre olika personer innan resten av pengarna togs i beslag några dagar senare.
Mannen åtalas nu för grovt penningtvättsbrott. Han har i förhör sagt att han inte visste att det var ett brott och menar att han blev lurad in i det. En landsman som han kände sedan han kom till asylboendet i Sverige kontaktade honom och sa att de handlade med bitcoins, men på grund av att han studerade kunde han inte ha pengar på kontot.
Genom att upplåta sitt konto för pengarna skulle mannen få ersättning. Han säger till polisen att han som nyanländ i Sverige inte visste så mycket om sitt ansvar för att kontrollera var pengarna som kommer till hans konto kommer ifrån. Nu vet han bättre, säger han.
"När jag kom till Sverige hade jag inte så mycket information. Nu har jag lärt mig att det är vissa saker som är viktiga, hur mycket pengar man tjänar och har på kontot och att det är viktigt att man inte lämnar ut sina bankgrejer till andra", säger han i förhör.
Advokaten Lisa Länta, som försvarar den åtalade mannen, upplever det som ett stort problem att nyanlända utnyttjas för penningtvätt.
– Tingsrätten har mycket att göra med den här typen av brottslighet. Jag har företrätt flera män och kvinnor och jag är ganska säker på att de inte hade gjort det om de förstått att det är ett brott och vilket straff de riskerar, säger Lisa Länta.
En genomgående trend som Lisa Länta ser är att personerna kontaktas av någon landsman som vill använda deras bankkonto. De har ofta själva bristfälliga kunskaper i svenska språket och personerna som utnyttjar dem verkar väldigt trovärdiga.
– Ofta har huvudmännen deras inloggningsuppgifter så att de kan föra över pengar i deras namn. De får behålla en slant som tack för hjälpen vilket de är väldigt nöjda över för de har inte så mycket pengar. Jag säger inte att alla är oskyldiga, men jag tror uppriktigt att många inte förstått att de begår brott, säger Lisa Länta.
Enligt henne är det ovanligt att huvudmannen själv åker fast.
– De som utnyttjar de här personerna ser ofta till att inte lämna spår efter sig.
Kammaråklagare Anna Väppling, som åtalat Piteåbon, kan inte svara på om nyanlända är överrepresenterade i den här typen av brottslighet.
– Visst finns det den typen av ärenden att man vill hjälpa sina landsmän och att man hanterar pengar för att man litar på honom eller henne. Men vi åtalar inte bara nyanlända för den här typen av brottslighet. Det förekommer överallt.
Kammaråklagare Anna Väppling menar att det inte går att undkomma ansvar genom att hävda att man inte visste om att det var brottsligt. (Arkivbild)
Enligt Lisa Länta är det vanligt att åtalade uppger att de inte förstått att det de gjort är brottsligt.
– Men det har ingen betydelse. Man har ett ansvar att ta reda på vad som gäller, säger Anna Väppling.
Hon drar inte slutsatsen att de åtalades förklaringar i många fall stämmer.
– Jag skulle säga att man kanske vet mer än vad man vill vidgå för polisen i alla fall.
Går det få tag i huvudmännen?
– Bedragarna som ligger bakom får vi sällan tag på. I utredningen ser vi bara personerna som hanterat pengarna.