Under resans gång har Piteå kommun jobbat stenhårt på alla plan för att bana väg för vindkraftens etablerare.
Givetvis har det funnits ett långsiktigt win-win-koncept inbakat i den kommunala målsökaren.
Typ, hundratals trygga lokala arbetstillfällen för ortsbor och inflyttade medborgare – och ett rejält extra skatteklirr i kommunkassan.
– Det lät väldigt bra under alla inledande sittningar när planerna redovisades, minns Björn Berglund.
Svikna löften
Men Enercon har överraskat, negativt.
Montering och installationer har vigts för utländsk arbetskraft.
Och som lök på laxen har Enercon beslutat att varsla, plocka bort sin egna installationsavdelning, förlita sig på externa underleverantörer samtidigt som man gett sjutton i den specialutbildning på orten som man själva varit med om att sjösätta.
Turerna har väckt ilska hos kommunen – som nu utrett möjligheten att pådyvla bolaget extra avgifter som pålaga för svikna löften.
Planläggningsavgift
– Tanken har varit att kräva Enercon på en planläggningsavgift för varje uppfört vindkraftverk, säger Björn Berglund, byggnadsnämndens ordförande.
Kommunalrådet Peter Roslund har sanktionerat utredningen – som dock inte resulterat i några konkreta pålagor.
– Plan- och bygglagen ger kommuner rätt att ta ut en avgift för vindkraftverk upp till en viss höjd, men Enercons snurror är så höga att de är befriade från avgifter, förklarar Berglund.
Miljöbalken
– Jag har även lusläst miljöbalken, tittat på möjligheten att kräva ersättning för intrånget. Men eftersom regeringen stått bakom tillståndsprövningen klassificeras projektet som ett riksintresse och då fungerar inte miljöbalken som verktyg i ersättningsfrågan.
– Med den juridik som gäller i dag går det bara att skjuta i luften. Det finns inga öppningar, inte fler än att kommunstyrelsen borde sätta sig ner med Enercon och förklara sitt missnöje öga mot öga, säger Björn Berglund.
Bygdemedel
De ersättningar som utgår i dag rör bygdemedel och en spikad summa per verk till markägaren. Kommunen blir i stort utan.
Noteras bör att vindkraftens framfart visst lett till varaktiga jobb – bland vägbyggare, på åkerisidan, inom elnäringen etc – men långt ifrån i den omfattning som förespeglades när 1 101 formades till en siffra på var mans läppar.