Luleå kommun har tagit fram en handlingsplan för särbegåvade elever i samarbete med Sveriges kommuner och landsting och sex andra kommuner.
Arbetet blev klart hösten 2014 och planen föreslår tydliga insatser på både skol- och förvaltningsnivå för att identifiera särbegåvade elever, anpassa undervisningen för gruppen samt vidareutbilda personal.
– Skolorna behöver uppmärksamma de särbegåvade och inte bara de som behöver extra stöd på något sätt, säger högstadieläraren Kristina Nygård, som representerade Luleå kommun i arbetsgruppen.
Regeringen reagerade
Den bristande kunskapen om elevgruppen har även fått regeringen att reagera och i maj 2015 tog Skolverket fram informationsmaterial för att stödja skolornas arbete med särskilt begåvade elever.
– Det är jättebra att Skolverket har vaknat, säger Kristina Nygård.
Efterfrågar kunskap
I Piteå kommun finns ingen handlingsplan för att stimulera särbegåvade elever men enligt för- och grundskolechefen Elisabeth Fjällström har rektorerna börjat titta på faktamaterialen som kommit ut.
– Jag tror vi skulle behöva mycket mer kunskap runtomkring de särbegåvade eleverna. Jag tycker det är så bra att man har börjat uppmärksamma de särbegåvade eleverna och att det har kommit mer forskning för att vi kan få kunskap att möta dem på bästa möjliga sätt, säger hon.
Tveksam till plan
Mensa Norrbotten önskar att Piteå skulle följa efter Luleå och inrätta en särskild handlingsplan. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola (S) ställer sig dock tveksam.
– Ibland tycker jag att det finns en överdrift med alla planer som tas, det viktigaste är att det blir verkstad i verksamheten, säger hon.
Har du någon uppfattning på hur duktig Piteå kommun är på att identifiera och stimulera särbegåvade eleverna?
– Jag tror inte att vi skulle ligga resultatmässigt i topp i landet om vi inte hade gjort det, säger Ruth Rahkola.