"Det är svårt att agera när vi inte vet om det kommer några flyktingar. Migrationsverket kan bara ge scenarier men inga prognoser", säger avdelningschefen Anna-Maria Nilsson.
Förra veckan presenterade länsstyrelsen sin senaste inventering av tillgängliga boendeplatser, så kallade evakueringsplatser, i kommunerna där flyktingar från Ukraina kan bo i väntan på en plats vid ett asylboende. För Piteå är siffran 117.
– Vi har anmält in 39 ettor på Djupviken där man kan bo 3–4 personer, till exempel en mamma med barn, så det är fler än 117 platser, säger Anna-Maria Nilsson, chef på Piteå kommuns avdelning för arbetsmarknad och integration.
Kommunen har tidigare haft planer på evakueringsplatser i Lillpiteskolan.
– Men det krävs en hel del åtgärder där, bland annat vad gäller brandskyddet, så de planerna är lagda på is just nu.
Hur förbereder sig Piteå kommun för att ta emot flyktingar från Ukraina?
– Det är jättesvårt eftersom vi inte vet om det kommer några flyktingar eller hur många. Informationen är knapphändig och Migrationsverket kan bara ge scenarier men inga prognoser. Men vi ser över lämpliga boenden och har också förvarnat Frivilliga resursgruppen.
Hur planerar ni för att vara beredda personalmässigt?
– Vi kan ju inte anställa personal som bara sitter och väntar. Blir det ett akut läge får de olika förvaltningarna hjälpas åt och bistå med personal och vi kan ju också ta in timvikarier.
Flyktingar från Ukraina beviljas ett begränsat uppehållstillstånd till och med 4 mars 2023. De har då rätt till hjälp med kost och logi, rätt att arbeta, rätt att söka grundläggande vård, rätt till skolgång för barn och visst ekonomiskt bistånd i Sverige.
– Men eftersom uppehållstillståndet är kortare än 12 månader får de ingen kommunanvisning. Därför kan vi inte göra mer än att vara redo att hjälpa Migrationsverket med boendeplatser om de ber om det, säger Anna-Maria Nilsson.
Enligt länsstyrelsens senaste inventering av tillfälliga boenden i kommunerna kan Piteå erbjuda Migrationsverket 117 platser för flyktingar från Ukraina. På Djupviken finns 39 ettor i beredskap på Ankarskatavägen.
I Piteå finns för tillfället ett 40-tal ukrainare.
– De är Migrationsverkets ansvar så vi har ingen information om dem annat än att vi får veta antalet, antingen bor de privat eller i Migrationsverkets lägenheter i Koler och Långträsk, säger Anna-Maria Nilsson.
Eftersom flyktingar från Ukraina får vistas i 90 dagar i Sverige utan att behöva söka tillstånd kan det finnas fler än vad Migrationsverket känner till. De som vill stanna längre eller behöver hjälp med boende eller försörjning måste dock göra en ansökan hos Migrationsverket.
Biträdande grundskolechef Bo Åström berättar att fyra elever från Ukraina inom kort börjar skola i Piteå. "Det är tre på grundskolan och en på gymnasiet".
När det gäller skolgången är det Migrationsverkets uppgift att kontakta kommunens utbildningsförvaltning. Bo Åström, biträdande grundskolechef i Piteå, berättar att man just nu har fyra ukrainska elever som snart ska kallas till inskrivningssamtal.
– Det är tre på grundskolan och en på gymnasiet, de börjar på Språkslussen och sedan får vi se hur snabbt de lär sig svenska och kan flytta till vanlig klass, säger Bo Åström som hoppas på ett helhetsansvar från kommunen som även innefattar fritidssysselsättning.
"Det är viktigt att planera långsiktigt och ha en beredskap för att antalet sökande ökar", säger Magnus Önnestig, Migrationsverket.
Flyktingströmmen från Ukraina har minskat och Migrationsverket har skrivit ner sin prognos över hur många tillfälliga kommunala evakueringsplatser som behövs. Men ingen vet om flyktingströmmen tar fart igen.
– Vi kommer även fortsatt att behöva kommunernas evakueringsplatser för att täcka människors omedelbara behov av tak över huvudet, men i lägre omfattning än vi bedömde tidigare. Men den bedömningen kan ändras utifrån hur antalet skyddssökande utvecklas, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.