Tanken är att boendet, som ska placeras i Luleå, ska vara ett komplement till kvinnojourernas verksamhet. Här ska kvinnor med och utan barn som blivit utsatta för våld i nära relationer kunna känna sig trygga och bo under en kortare tid. Bemanning ska finnas dygnet runt och boendet ska ha ett mycket högt inre och yttre skydd med bland annat larm.
Kvinnor med barn som tvingas lämna hemkommunen för att söka skydd, kan hamna utanför länet. Men blir det nya boendet verklighet skulle det istället kunna vara ett alternativ.
Det är Kommunförbundet Norrbotten som beslutat att boendet ska starta.
Boendet är kostnadsberäknat till sex miljoner kronor. Då ska kommunerna tillsammans betala hälften, tre miljoner kronor, till verksamheten baserat på antal invånare. För Piteå kommun skulle det innebära 510 000 kronor per år.
Till det tillkommer en avgift på 2 500 kronor per dygn för en kvinna som vill övernatta för alla kommuner. Det ska täcka upp de resterade tre miljonerna.
Landstinget finansierar också länssamordning med 30 procent av lönekostnaden
Men Piteå kommun väljer nu att stå utanför satsningen – utan debatt tog en enig kommunstyrelse beslutet att inte ingå i den länsgemensamma överenskommelsen och uppfattningen delas av socialnämnden.
– Det är inte kostnadseffektivt i jämförelse med hur vi kan tillgodose behoven i dag, säger Peter Roslund (S), kommunalråd.
Under åren 2012-2016 var kommunens kostnad för skyddat boende utanför Piteå/Norrbotten totalt 645 396 kronor eller 129 079 kronor per år, alltså en lägre summa än en halv miljon kronor årligen.
Piteå kommun har inte längre någon kvinnojour, utan stödet för det våldsutsatta kvinnorna har tagits över av kommunen. Ett skyddat boende finns dock kvar och en plats utanför kommunen kan köpas per dygn.
– Även om kvinnojouren har lagt ner så finns våra insatser kvar, säger Helena Stenberg (S), kommunalråd.
Enligt Ingrid Carlenius, kommunförbundets samverkansledare för socialtjänsten, fortskrider planerna på ett boende trots Piteås avhopp.
– Det förändrar ingenting, det man kan göra är att se över antalet platser. Vi hade tänkt starta med nio platser, nu kanske det inte behövs så många, säger hon till PT.
Kommuner som sagt ja är Luleå, Arvidsjaur och Boden, Gällivare och Kiruna väntas formellt säga ja inom kort.
– Alla är positiva, det är bara Piteå som sagt nej hittills, säger Ingrid Carlenius.