När intresset blev så stort beslutade Energimyndigheten att avsätta mer pengar. Det ledde till att samtliga 63 kommuner som ansökt också får vara med.
- Jag hoppas och tror att antalet kommuner, inklusive geografisk spridning och befolkningsantal, ska skapa den dynamik vi söker när det gäller kunskaps- och ideutbyte, säger Generaldirektör Thomas Korsfeldt.
- Energifrågorna, där det redan pågår ett intensivt jobb i kommunen är ju av stor betydelse men för mig innebär arbetet med en hållbar utveckling och "uthållig kommun" att man breddar tänket till att omfatta, ekologi, ekonomi och sociala frågor, säger Helene Röckner, som är glad över det stora gehöret i de politiska leden.
Med svartlutsförgasningen, de planerade vindkraftsparkerna och biodieselfabriken på Haraholmen satsar Piteå hårt på att profilera sig som energikommun. Energimyndighetens råd att planera för vindkraft, baka in bioenergin och att betrakta fjärrvärmenätet som en resurs skulle kunna vara hämtade direkt från kommunen.
- På den fronten har vi kommit en bra bit på väg. Nu ska vi få in samma tänk i vardagsfrågor som rör allt; transporter, upphandling, energianvändning och inte minst attityder, förklarar Helena Stenberg, s, kommunalråd.
- Tillsammans kan vi åstadkomma stora förbättringar. Det är jag övertygad om.
En lokal plan för hur arbetet ska genomföras i Piteå kommer att tas fram och staten kommer att via Energimyndigheten bistå med forskningsresultat, ny forskning, kunskapsförmedling, utbildning och samordning.
- Vi ska utse en programledare. Vi får absolut inte kalla denna för projektledare. För det här är inget projek, utan någonting som ska fortgå, betonar Röckner.