Enligt utbildningsförvaltningen är trenden att elever väljer program som inte finns i Piteå, exempelvis frisör eller hår- och makeupstylist. Men de kan inte se någon koppling till att elever sökt program som lagts ned i Piteå.
– Totalt handlar det om cirka 65 barn och elever per år grovt uppskattat, och det tycker inte jag är så mycket. I fritidshem, förskola, grundskola och gymnasiet möter vi 8 000 barn och ungdomar varje dag. Men hade alla gått hos oss hade det blivit billigare. Sedan tycker jag att det finns ett värde att eleverna ska få välja, säger Piteå kommuns skolchef Malin Westling.
Praktiska Sverige AB, som ingår i skolkoncernen Academedia, är det vinstdrivande bolag som Piteås skattebetalare betalar i särklass mest till. Sedan år 2014 rör det sig om 24,4 miljoner kronor. Academedia är ett börsnoterat bolag och huvudägare sedan 2016 är familjeföretaget Mellby Gård. Skolkoncernen – som är norra Europas största – har även ett visst kinesiskt ägande då den kinesiske affärsmannen Guo Guangchang äger fem procent. På plats två, tre och fyra återfinns NTI gymnasiet, som också ingår i Academedia, Nya Läroverket Luleå AB och Thoréngruppen. Enligt Malin Westling har kommunen inte några möjligheter att neka om elever vill gå utbildningar utanför den egna kommunen.
– Det får vi inte. Elever har rätt att söka till andra skolor och andra kommuner. Däremot har de inte rätt att kräva inackorderingstillägg. Om vi har utbildningen själv kan vi ställa lite andra krav, men vi kan aldrig förhindra om någon vill läsa någon annanstans, säger hon.
Piteå kommun budgeterade inför 2023 att det skulle kosta 6,5 miljoner kronor då Piteåelever studerar i andra kommuner. Men eftersom fler elever valt att studera utanför orten har kostnaderna dragit iväg. Det här är extra tufft i år då en hög inflation påverkar förvaltningen som tidigare i år tvingats besluta om ett stort sparpaket.
– Vi träffade inte rätt där och vi hoppades att det skulle bli färre som skulle läsa i andra kommuner. Det blir dyrare i år än vad vi hade räknat med. Det är klart att det känns för vi måste omhänderta det här, men det är ju så här svensk skola är uppbyggd, säger Malin Westling och fortsätter:
– När vi bedömer antal elever tittar vi ofta två och tre år tillbaka i tiden och tar ett genomsnitt. Ibland kan vi också lägga örat mot marken och hyra om studie- och yrkesvägsledarna fått någon känsla om något nytt är på tapeten. Det behövs egentligen bara att fem elever blir familjehemsplacerade i en annan kommun av socialtjänsten för då är det en halv miljon kronor i utökade skolavgifter.
Hur tacklar ni det här i den ekonomiskt tuffa situationen?
– Det är tufft. Vi hade planerat ett par större utredningar vi skulle köpa in och genomföra, men vi kommer inte ha råd. Vi har dragit i handbromsen. Det blir ännu mer belastning och vi är redan en ganska anorektisk organisation.
Kostnaderna för elever som väljer att studera på en annan ort har ökat drastiskt senaste åren. 2014 kostade det kommunen drygt tre miljoner och i år budgeterade Piteå kommun alltså 6,5 miljoner kronor.
– Dels har utbildningsplatserna blivit dyrare då det räknas upp med skolindex varje år, och det brukar ligga kring tre procent.