Det nätta, sirliga trähuset har stått på hörntomten sedan 1935. En stengång leder fram mot röd panel, vita detaljerade knutar och villans pardörrar.
Här bor Carin Engman och Ulf Stenberg med barnen Lova och Lisen.
De köpte huset för sex år sedan.
- Egentligen hade vi tänkt bygga nytt, vi hade fått en tomt på Fårön när det här huset blev till salu. Jag hade tittat på det tidigare, då var det litet, rosa och ett riktigt renoveringsobjekt men det var något speciellt som fångade mig, säger Carin.
När paret åkte på visning hade huset genomgått en genomgripande förändring, bland annat hade kvadratmeterytan ökat via en utbyggnad.
- Vi bestämde oss direkt. Det var läget som var det mest attraktiva. Jag bor gärna på cykelavstånd till stan och dessutom är det nära till mina föräldrar, säger Carin.
Mix
En generös och välplanerad hall leder vidare mot nedervåningens öppna planlösning.
Detaljer i en tapetserad fondvägg går i samma ton som murstocken bakom kaminen.
Den rymliga, men nätta soffan är dekorerad med fårskinn från Gotland. I köket bildar röda detaljer blickfång, liksom stringhyllor och Traderafyndade äldre lampor.
Med inredningen har familjen skapat en hemtrevlig mix, som verkligen är gjort för att leva i.
Men det bästa med huslivet är faktiskt inte huset - utan grannarna.
- När vi köpte det sa den tidigare ägaren att det värsta var att flytta från grannarna. Vi kan bara hålla med, det är ett jättetrevligt område med bra grannar. Det är helt klart det bästa med att bo här, vi umgås jämt och barnen leker tillsammans. Livet blir så enkelt, säger Carin.
Tillsammans har grannarna köpt ett tält, där de anordnar en årligt återkommande sommarfest.
- Vi delar till och med gräsklippare med de som bor närmast.
Förrådsutrymmen
De tyngsta renoveringsbitarna var gjorda när familjen flyttade in i huset, men när de bott in sig några månader bestämde de sig för att göra om planlösningen. Ett stängt förrådsutrymme öppnades upp och blev så småningom kök.
- Det tog nästan ett år att få det färdigt, det blir lätt så när man har barn. Men under tiden kunde vi använda det gamla köket, så det var ingen direkt brådska, säger Carin.
Där köket tidigare låg öppnar sig nu vardagsrummet, med en helglasad dörr mot verandan.
Vid murstocken var det förberett för att komplettera huset med en kamin, något som familjen gjort. Dessutom har de dragit in fjärrvärme.
Garaget är också något som kommit till via familjens försorg.
- Som i alla gamla hus är det dåligt med förvaring, därför blev garaget med förrådsutrymmen verkligen ett lyft. Från början inser man inte hur mycket jobb det är med allt, men ju mer man håller på desto mer realistisk blir man. Man har fått lära sig att lägga lite band på sig själv, tid till annat är egentligen viktigare.
Egen stil
När det kommer till inredning är det en långsam, men njutbar process.
- Jag influeras av många olika stilar och väljer, efter noggrant övervägande ut det som passar in hos oss. Jag är inte impulsiv och ser jag något jag gillar måste jag alltid grubbla först. Nu köper jag knappt några prylar och när våren och ljuset kommer känns det mest rörigt och man vill plocka undan saker.
Förändras
Via en lugn bas går accenter från 50-talet igen i inredningen.
- Ett tag hade jag bara Ikeamöbler, men man förändras som person genom livet, vissa saker är utbytbara, medan andra delar följer med längre. Nu har jag jobbat mig fram till min egen stil.
Grannarna inspirerar också till förändring. Den inramade printen av Piteåkonstnären Amanda Mendiant, liksom lekstugan på gården, har båda kommit dit tack vare grannumgänget.
Gemenskapen genomsyrar det mesta. Det gör det särskilt fint att komma hem.