Lärarbristen är ett faktum i hela landet.
– Här i Norrbotten har vi varit förskonade, men nu börjar det synas även hos oss. I vissa ämnen är det omöjligt att hitta behöriga lärare och utan våra pensionärer som går in och jobbar skulle vi inte klara oss. Vi är jättetacksamma för deras insatser, säger Åsa Wengelin, rektor på Strömbackaskolan.
Generellt saknas det lärare i svenska som andraspråk, men
matematik och kemi är också ämnen med stor brist på utbildad personal.
– Sedan kraven kring lärarlegitimationen skärptes förra året har det blivit ännu svårare. Det utbildas för få lärare och dessutom väntar stora pensionsavgångar i hela landet, så problemet kommer inte att minska. Det är en situation som måste lösas, säger Åsa Wengelin.
De pensionerade lärare som hoppar in för både kortare och längre insatser på Strömbacka har samtliga undervisat på skolan tidigare.
– Om vi inte hade pensionärerna skulle vi stå oss slätt, men de vill sällan binda upp sig en hel termin, utan gör hellre kortare inhopp och det kan man förstå, säger Åsa Wengelin.
Hon säger att nästa steg kan bli att söka efter arbetslösa unga som går in och undervisar. En annan sak skolan jobbar med är att uppmuntra gymnasieeleverna att utbilda sig till lärare.
– Vi jobbar med frågan fortgående. Mycket handlar om attityder, men jag tror att det är på väg att vända. Annars väntar en katastrof, säger Åsa Wengelin.
En av dem som gått i pension, men ändå fortsätter att jobba är Gunny Hägg.
Hon har arbetat som lärare i fyrtio år, framför allt i engelska och franska.
– Jag gick i pension när jag var 65 och redan då visste jag ju hur läget med vikarier såg ut, så jag var inställd på att jobba extra, säger hon.
Hur mycket Gunny Hägg jobbar varierar från termin till termin. Men sedan pensioneringen har hon valt att inte jobba heltid. Däremot har hon bundit upp sig för en hel termin vid något tillfälle.
– När en lärare var långtidssjukskriven gick jag in för att eleverna skulle få kontinuitet och slippa att ständigt möta nya vikarier.
Nu vikarierar hon regelbundet för en lärare som vidareutbildar sig en vecka per månad.
– Det passar mig bra, jag hinner lära känna eleverna och får undervisa – men slipper rätta prov och sätta betyg. Att vara bland ungdomar är stimulerande.
Gunny Hägg kommer att fortsätta så länge hon orkar.
– Men politikerna måste agera mer kraftfullt, tidigare var lärare ett statusyrke och dit måste vi hitta tillbaka. Man måste underlätta lärarnas arbetsbörda – och få människor att förstå att bland det roligaste man kan göra är att undervisa.