En skylt på baksidan av Linn och Jonas Bjärnereds hus är det enda som vittnar om att det är ett skyddsrum. Ovanpå lokalen har husägarna byggt ett soldäck.
Under en period på 1980-talet kunde fastighetsägare söka statligt bidrag för att ordningställa skyddsrum. Flera privatpersoner nappade på erbjudandet och byggde skyddsrum i anslutning till sina villor.
Två uppfördes på Svartudden i Piteå och en av dem ägs av Jonas och Linn Bjärnered på Hallonstigen.
– Det sitter ihop med huset, men det är ståldörrar både från insidan och utsidan. Vi använder det som förråd, men om det blir en kris måste vi tömma det inom 48 timmar, säger Jonas Bjärnered.
I fredstid får skyddsrummen användas som vanliga lokaler och innan kriget i Ukraina hade paret ingen tanke på att det någonsin skulle kunna bli aktuellt med något annat.
– Vi tyckte det var guld värt med ett extraförråd där vi kan stuva under saker, men då tänkte vi inte på att det är ett stort ansvar att äga ett skyddsrum, säger Linn Bjärnered och får medhåll av maken.
– När vi köpte villan var det inget prat om nationellt försvar överhuvudtaget. Det fanns ingen hotbild mot Sverige. En del fick till och med tillstånd av MSB att avveckla sina skyddsrum. Nu är det inte läge för det tror jag, säger Jonas Bjärnered.
Skyddsrummet som sitter ihop med Linn och Jonas Bjärnereds hus används som förråd och pingisrum. "Vi kan snabbt tömma utrymmet om det behövs."
Senaste månaden har paret fått läsa på vilka regler som gäller och man har också förberett ett rum i huset där allt material i skyddsrummet snabbt kan flyttas över.
– Vi känner absolut ingen panik, men det känns viktigt att vara mentalt förberedda. Jag måste faktiskt säga att jag är förvånad att ingen myndighet hört av sig. Att inte MSB anlitar räddningstjänsten eller kommunen och snackar med de som har skyddsrum. Man är helt oskolad i det här, säger Linn Bjärnered.
Däremot har desto fler vänner, kollegor och grannar hört av sig för att ställa frågor om deras skyddsrum. Linn Bjärnerud tror att en del har varit in på MSB:s hemsida och hittat det där.
– En del har försökt att tinga en plats i förväg. Men vi har läst på MSB att det är först till kvarn oavsett var du bor. Vi kommer inte välja ut människor, säger hon.
– Det skulle kännas jobbigt att neka folk man känner om det är fullt. Tänk om barnen kommer hit och så får de inte plats, säger Jonas Bjärnered.
Skyddsrummet har tjocka väggar och det finns tunga stålluckor att hänga för fönstren vid höjd beredskap.
Deras skyddsrum är på 60 kvadratmeter och rymmer 64 personer, men det är inte säkert att ägarna själva kan ansvara för driften.
– Jag är officer så kommer vi upp i beredskapsläge lär jag vara någon annanstans, säger Jonas Bjärnered.
– Jag jobbar som narkossköterska inom vården, så jag kanske bara delvis kan vara här. I så fall får vi prata ihop oss med grannarna, säger Linn Bjärnered.
I ett förråd i skyddsrummet finns latrintunnor som kan användas som toalett. Det finns även tjocka stålplattor att hänga för fönstren samt filter som ska kunna motstå en attack med kemiska stridsmedel eller nedfall av joniserade strålning.
– Det ska inspekteras ungefär vart tionde år men det är ingen som varit här sedan vi köpte huset för elva år sedan, konstaterar Jonas Bjärnered.
Tror ni alla skyddsrumsägare är förberedda?
– Många får sig nog en tankeställare nu. Jag har läst på olika sidor att en del har tagit bort ståldörrarna och om folk som byggt om utrymmet. Det blir inte billigt att återställa. Vi har varit noga med att bara ha lösa hyllor. Man får inte bygga fast något i skyddsrummet, säger Jonas Bjärnered.
Det finns en liten matkällare i skyddsrummet där det går att förvara mat och vatten. "Man får ha med sig egen torrmat om man kommer till skyddsrummet", säger Jonas Bjärnered.
Här är adresserna till alla skyddsrum som finns i Piteå, Arvidsjaur, Arjeplog och Älvsbyn.