Att oron är befogad bekräftas nu delvis av konjunkturinstitutets analys.
Stora konsekvenser
Själva har företrädare för trä- och skogsindustrin tidigare hävdat att förslaget, om det förverkligas, leder till ökade kostnader med 1,8 miljarder kronor. Det skulle i sin tur innebära mer än 6 000 förlorade årsarbeten.Så dramatiska slutsatser har inte KI kommit fram till men för sysselsättningen är det allvarligt nog. I institutets analys beräknas 200-400 arbetstillfällen försvinna inom träindustrin och 700-1 300 på landets massa- och pappersfabriker.
- En höjning av transportkostnaderna i den storleksordning som diskuteras kommer att leda till minskad produktion med mellan 0,4 och 1,3 procent. Det får konsekvenser för sysselsättningen, konstaterar Henrik Hammar, forskare på miljöekonomienheten vid Konjunkturinstitutet, till TT.
Representanter för skogsnäringen ifrågasätter skarpt hur förslaget kunnat utarbetas och presenteras av statens utredare utan någon som helst tanke på konsekvenserna för Sveriges ekonomiskt sett betydelsefullaste näring.
De nya skatterna skulle, enligt dem, göra 30 procent av dagens tillgängliga virkesvolym olönsam vilket i sin tur minskar branschens exportvärde med 35 miljarder kronor.
Värst drabbas Norrbotten och Västerbotten. Anledningen är enkel.
Ett av syftena med den nya vägskatten är att industrin i större utsträckning ska övergå till andra så kallade transportslag. Det vill säga frakta råvaror och färdiga produkter med tåg eller fartyg.
Men i Norrlands inland, där skogen växer, finns varken järnväg eller hav. Därför betonar KI att stora negativa effekter på det lokala planet inte kan uteslutas.
Död hand
- För skogsbruket i Norrland finns inga alternativ till vägtransporter. Därför kan vi aldrig gå med på förslaget, menar Granberg, och varnar för att vägskatten lägger en död hand över stora arealer produktiv skogsmark.- Råvara som vi behöver för att tillverka trä- och papppersprodukter men också till biobränsle, förklarar han.
Konkret innebär den föreslagna skatten 3:67 kronor i ökade kostnader per körd kilometer för en virkesbil som väger 60 ton. Bara i Norrbotten leder det till att utgifterna för råvarufrakter stiger med mellan 90 och 100 miljoner kronor årligen. Då är inte frakterna av färdiga produkter ut till marknaden medräknade.
Däremot visar KI:s analys att effekterna av en kilometerskatt blir relativt små för skogs- och träindustrins ekonomiska resultat. Storbolagens vinster beräknas bli i stort sett oförändrade.
Nedläggning
- Det beror på att transporterna för gods på väg utgör en relativt liten del av de totala produktionskostnaderna, förklarar Hammar.Däremot kan mindre sågverk och träföretag slås ut.
- En höjning av transportkostnaderna med 10-20 procent kan få mycket stora konsekvenser för vissa lokala områden och för enskilda företag. I vissa fall kan det leda till nedläggning, säger Henrik Hammar.
Lars U Granberg påminner också om att kilometerskatten inte enbart drabbar skogs- och träindustrin.
- Den slår även hårt mot andra transportberoende branscher. Inte minst livsmedelsindustrin. Risken finns att vi får en flytt av företag från landsbygden.