Ovanlig musikupplevelse på Kåren
Konsert: Sheriff och MidaircondoPlats: Kåren, PiteåLängd: 42 + 62 minuterPublik: Ett 20-talE KONSERT
Ordet minimalism får djup innebörd i sällskap av duon Sheriff. Här är det långt mellan Magnus Granbergs
toner på gitarr och piano och långt mellan Henrik Olssons anslag på cymbal, trumma och annat. Om "Love me do" är någon slags urmoder för det mesta jag gillar är den här konserten definitivt bortaplan för mig som lyssnare.
Korta, försiktigt sjungna fraser på engelska repeteras om och om igen. Efterklang (pianots sustainpedal är omtyckt) och tystnaden runt omkring är viktiga ingredienser. Emellanåt dyker det upp en frottehandduk (!) eller en rostfri skål som hjälpmedel i slagverksenheten. Kan inte påstå att den här stunden ger mig särskilt mycket, men det ska i rättvisans namn sägas att en bättre lokal hade gjort susen. Ett torrt, mörkt rum hade gjort underverk för upplevelsen. Insipprande dagsljus, dörrljud och tickande väggklockor är värsta sortens fiender till den meditativa stämning som trots allt bor i den här musiken.
Midaircondo blandar sång och blåsinstrument med allt vad electronicans ljudvärld har att erbjuda. På ett par ställen är uttrycket ljuvt och sprött, men oftast krävande och lite stökigt. Lekfullheten är det nämligen inget fel på. Det sjungs, skrattas, beatboxas (trumljud med munnen) i mikrofonerna och förvrängs sedan på många sätt. Jag hör både spelande tjädertuppar och effekter som tagna från kultrullen "Rymdinvasion i Lappland". Helhetsintrycket är en småkul och bitvis rätt häftig upplevelse och jag gillar iden med små filmer i bakgrunden. Sånginsatserna (inte minst Lisa Nordströms) gör det troligt att artister som Stina Nordenstam och Emiliana Torrini återfinns i skivsamlingen.
Sina främsta poäng plockar Göteborgstrion när de är som mest konkreta, som i "Serenade", en biljett ut i en bredare offentlighet. Mer sådant skulle inte skada.
När Midaircondo är som mest skruvade börjar jag fundera på eventuella verklighetskopplingar till "Matrix"-manuset och vem som mördade Laura Palmer (i "Twin peaks"). Fast det är väl då man kan kalla musiken fantasieggande?
Så jobbar vi med nyheter