I Östafrika sticker bland annat Eritrea och Etiopien ut, enligt ILGA, en internationell paraplyorganisationen för hbtq-organisationer. Enligt gällande regler har man rätt att få skydd i Sverige om man känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av din sexuella läggning, ditt kön eller könsuttryck. Trots det har Migrationsverket beslutat att utvisa Hermon Selama till Etiopien.
– Jag känner inte till det enskilda ärendet. Generellt går det att säga att när Migrationsverket prövar ett ärende där en person åberopat hbtq-relaterade skäl så görs en individuell bedömning av den asylsökande personens situation och situationen i den personens hemland, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
Migrationsverket utgår då från relevant landinformation som finns i myndighetens landinformationsystem Lifos.
– I bedömningen prövar man om personen gjort sannolikt om denne är i behov av internationellt skydd. Migrationsverkets beslut kan vid ett avslag överklagas till en migrationsdomstol som gör en egen bedömning.
I Lifos uttalar sig människorättsjuristen Abebe Halailu som menar att ingen blivit åtalad eller dömd för sin sexualitet sedan 2004 – trots att lagen förbjuder bi- och homosexualitet. Något som Migrationsverket använder i bedömningen. Anledningen är dock att trycket på rättsystemet är för stort. I Lifos framgår även att hbtq-personer blivit attackerade och att homosexualitet ses som en sjukdom från västvärlden.