Helena Eriksson presenterade den nationella transportinfrastrukturplan för 2022–2033 på Trafikverkets kontor i Luleå på tisdagen.
Sista delen av Norrbotniabanan, sträckan Skellefteå–Luleå, finns nu med i Trafikverkets nationella transportinfrastrukturplan för 2022–2033. Sammanlagt rymmer planen 851 miljarder kronor – varav 52 miljarder kronor är trängselskatt och andra avgifter.
– Det är fantastiskt glädjande. Det bekräftar att det är en angelägen satsning för hela Sverige, säger Helena Eriksson, regional direktör på Trafikverket Region Nord.
Sträckan Skellefteå–Luleå väntas kosta cirka 23,3 miljarder och bygget ska starta senast 2033. När projektet når Piteå från det södra hållet har många tagit för givet att en öppningsbar järnvägsbro ska korsa vattnet vid Pitsund – men det är fortfarande osäkert.
– Generellt sett är det möjligt, sedan behöver man titta närmare på just den specifika platsen. Den ska klara arktiskt klimat och vi har långa vintrar, så det är många parametrar man behöver studera innan man kan ta ställning till vilken teknisk lösning som är lämplig och att föredra, säger Helena Eriksson.
Det finns alltså inga beslut fattade kring en bro?
– Det är först nu vi har fått klartecken att starta igång järnvägsplanarbetet, så precis den typen av frågeställningar kommer att utkristallisera sig när vi får kavla upp ärmarna och jobba med frågan. Vi hoppas kunna ge besked om det framöver.
För att möta industrisatsningarna i Norra Sverige finns det möjlighet att tidigarelägga färdigställandet av sträckan Dåva–Skellefteå.
– Det är för tidigt att säga hur det skulle påverka övriga bygget. Däremot ser vi att det finns möjligheter att tidigarelägga den delsträckan om vi får rätt ekonomiskt utrymme, säger Helena Eriksson.
När kan ni säga var banan kommer att ligga mer specifikt?
– Korridorerna är ofta ganska breda och det är också ett skäl till att vi vill skynda på. Det skapar en osäkerhet för de som lever och bor i området. Men det beror på väldigt många olika saker, inte bara ekonomi. Det beror på tillståndsprocessen också. Är det någon järnvägsplan som blir överklagad kan det bli förseningar. Det är många parametrar som kan påverka tidsplanen.
I den nationella planen finns även stora satsningar på malmbanan – som inte kommer att räcka. Trafikverket föreslår därför en satsning på ytterligare 7,5 miljarder kronor på malmbanan, men bland annat 4,8 miljarder kronor till ett dubbelspår mellan Boden och Luleå.
Kan behovet av satsningar på malmbanan påverka Norrbotniabanan?
– Järnvägen är ett sammansatt tekniskt system, så ju snabbade vi kan få Norrbotniabanan på plats desto bättre blir det för logistikflödena och förbindelsen mellan Norrbotniabanan och malmbanan. Sedan är det alltid så att infrastrukturprojekt kostar mycket pengar och även om det finns stora ekonomiska ramar så är det många prioriteringsomgångar mellan vilka projekt som ska göras före de andra, säger Helena Eriksson.