Detta fördelas på ökad användning av skogsrester (20 TWh), ökad odling av energigrödor på mark som ligger i träda (10 TWh), torvbrytning (4 TWh) och ökat utnyttjande av avfall (8 TWh). Räknas effektivitets- och omvandlingsförlusterna bort blir tillskottet från biomassan cirka 33 TWh.
- Utrymmet för bioenergi är betydligt mindre än vad många tror, säger professor Sven Kullander, ordförande för Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott, till tidningen Ny Teknik.
Att nyttja spannmål för tillverkning av bränsleetanol är dessutom något som KVA:s experter avråder ifrån.
Samtidigt kommer signaler från EU-kommissionen att Sverige bör öka produktionen av förnyelsebar energi. Enligt Ny Teknik spekuleras det i att kraven kan landa på en 55-procentig andel av den totala tillförseln. Det motsvarar 220 TWh.
Han vill varna svenska politiker för att spela Bror Duktig och lova för mycket i förhandlingarna med EU-kommissionen.
- De måste ha klart för sig hur mycket Sverige i bästa fall kan göra förnybart fram till 2020 utan att röra älvarna. De kan inte komma i efterhand och säga att ingen varnat dem.
Även Naturskyddsföreningen känner oro.
En utbyggnad av vattenkraften ska utredas. Det gäller i första hand hur befintliga kraftstationer kan effektiviseras.
- Det finns en hel del att göra för att förbättra gamla kraftverk. Kan vi hitta sätt att effektivisera produktionen i redan befintliga anläggningar är det positivt. Jag har själv inte läst hela direktivet. Vi väntar på en kopia, säger Jan-Olov Westerberg, miljöchef på länsstyrelsen i Norrbotten.
Något direkt hot mot de skyddade nationalälvarna ser han inte i dagsläget.
- Ett sådant beslut fordrar fortsatta grundligare utredningar. Dessutom krävs ett riksdagsbeslut som upphäver det nuvarande skyddet i miljöbalken.