I de gulnande tidningsläggen finns åtskilliga notiser som berättar om konfrontationer, genom budskap uttryckta från predikstolar i kyrkor, bönhus och vid offentliga möten.
En tid var exempelvis kyrkoherden i Piteå landsförsamling, Axel Sandin, redaktör för tidningen Norrbottens-Posten. På ledarplats slogs han för de konservativa idéerna och deklarerade bland annat att det helt enkelt inte var möjligt för arbetarna att vara för socialdemokratin.
Den förste kyrkoherden i Norrfjärden Nils Johan Nordberg blev vid ett tillfälle formligen utkastad från ett möte i Hortlax när han pläderade för ett starkare försvar. Sedan den liberala regeringen Staaff hösten 1911 avlöst högerregeringen Lindman minskades, i enlighet med vallöften kraftigt anslagen till försvaret. Högerpolitiker, den konservativa pressen, militären, kyrkliga företrädare och ”nationellt sinnade” opinionsbildare rasade. Även Nordberg instämde i kritikerkören.
Våren 1908 hölls ett märkligt möte i Älvsbyn, som samlade en till trängsel fylld tingshuslokal. En predikant med efternamnet Ledin höll ett föredrag över ämnet ”Huru Kristus skulle ställa sig till de sociala spörsmålen” Predikanten anförde att kyrkan var ”folkets uppfostrarinna”.
I talet klargjorde predikanten att Jesus inte ville ha bort kapitalet.
– Det blir intet bättre i samhället om de rika överlämnar sina egendomar till de fattiga. Meningen med rikedomen är att den rike i kärlek skall bistå de fattiga med sina ägodelar.
Troligt sådde förkunnaren de första fröna till en ökad kritisk syn på kyrkan. Detta när han talade om de rikas överflöd och åhörarna utifrån detta konstaterade den ovilja som fanns att bistå de fattiga.
Visserligen betonade predikanten att rikedomen medförde gärna att dess ägare glömde Gud men noterade även att den fattige lika gärna kunde bli upprorisk och ”knorrisk” och måste hållas tillbaka.
– Det är orimligt att alla skall ha det lika i samhället. Följden skulle bli att ingen ville vara arbetare utan alla bli herrar.
Vid mötet klargjorde Ledin att han inte heller kunde tänka sig att krigen skull kunna avskaffas.
– De har varit Guds gissel åt ett syndigt släkte.
I en efterföljande debatt, som leddes av målarmästare Wiklund, Älvsbyn, gjorde många deltagare sin röst hörd
Kyrkoherde Johannes Nygren, en person som satte vetandet högt, var stridbar och het, hade ett livligt och impulsivt lynne men med uppriktighet att sätta sig in i andras åsikter, och med en särskild ömhet för de fattiga och små i samhället, gick in i debatten. Nygren hävdade i motsats till många andra kyrkliga företrädare att inte allt i socialdemokratin var förkastligt
– Det som i denna rörelse är sant är inte socialism, och det som är socialism, är inte sant.
En person vid namn Lidman från Älvsbyn påpekade för de församlade att under den första kristna tiden ägde ingen någonting.
– Allt var gemensamt, ett slags kommunism tillämpades. Talet om att den rike skulle hjälpa den fattige brodern har inte sin tillämpning i våra dagar, åtminstone inte bland de profithungriga kapitalisterna. Inte undra på att den fattige blir upprorisk och ”knorrisk”, anförde Lidman.
Det hävdades att de förmögnas barn drevs till studier, antingen de hade anlag eller inte medan barn från sämre ställda familjer avhölls från studier och fick nöja sig med en torftig skolutbildning.
Om krigen anfördes från någon talare att de ägnades åt att undertrycka den lägre folkklassen och att okunnighet och fördom bland folken ville prästerna framskapa och vinna proselyter i Älvsbyn. Kyrkoherde Nygren fick sig en släng av sleven för att denne utlyst Älvsbymötet från predikstolen.
En resolution antogs vid mötet, med frågan varför alla arbetarsammanslutningar, både i andligt och världsligt hänseende sågs med så oblida ögon.
– Det sägs sällan något illa om när bönderna och kapitalisterna bildar sina föreningar, inte en gång när brännvinsbrännare bildar bolag.
Det är alldeles omöjligt för en organisation att stå till svars för den enes eller andres personliga åsikter om religionen, skrevs det in i resolutionen.
– Programmet är ädelt: frihet, jämlikhet och broderskap – det är kristligt- det kan vi väl vara med om med ett fredat samvete.
Avrundat med orden: Vi önskar att alla evangeliska förkunnare må akta sig för att använda predikstolarna till agitationshärdar och verka för onödigt hat mot religion och kristendom.