21:30
Ordningsvakternas arbetspass börjar. Niklas Johansson börjar sitt skift med att gå runt och hälsa på den övriga personalen. De flesta som jobbar på Valdino känner varandra väldigt väl, Niklas berättar att det är familjär stämning speciellt mellan ordningsvakterna.
Niklas hugger tag i kollegan Patrik Häggström och tillsammans börjar de bygga upp staket utanför Valdino. När jag frågar varför man blir ordningsvakt svarar de:
– För att man gillar att arbeta med människor, det är ett oerhört socialt yrke och sedan är det som med alla andra jobb för att tjäna pengar.
22:00
Insläppet öppnar, men inga gäster syns till. Niklas berättar att folk brukar börja komma runt halv tolv och att det är ett problem att folk i Piteå går ut så sent eftersom de ofta hunnit dricka en hel del.
– Vi har fått restriktioner från både polisen och kommunen att försöka sänka alkoholgraden på krogarna, men det är svårt.
Vi byter samtalsämne och jag frågar hur han tror att gästerna vill att en vakt ska vara:
– Glada och trevliga vakter är alltid mest uppskattade och här i Piteå fungerar verkligen inte besserwisserstilen, säger Niklas Johansson.
22:30
Den första gästen dyker upp, en kvinna i medelåldern. Vakterna känner henne sen tidigare och frågar glatt om hon är ute för att roa sig igen. Kvinnan svarar rappt med en skämtsam underton att hon inte är ute för att ha kul, utan för att slåss. Hon går in och kollar läget men vänder då hon får veta att det är 18 års åldersgräns i kväll.
23:00
Ett grabbgäng kommer gående mot entrén, men de får inte komma in förrän de har visat legitimation.
Eftersom ingen av killarna har med sig legitimation blir de alla ståendes utanför.
– Det är typiskt mig att glömma legitimationen, suckar en av killarna.
Niklas uppmuntrar killarna att gå hem och hämta legitimation.
– Ni tar ju snart studenten det är klart ni ska gå ut på krogen och roa er!
En av killarna titta förvånat på Niklas och svarar:
– Du är den första ordningsvakten som jag mött som är stöttande och positiv.
Vakterna berättar att det är många som försöker ta sig in utan legitimation, de flesta säger att de har glömt den hemma eller att de blivit av med plånboken.
Ordningsvakterna är dock övertygade om att de flesta som inte har med sig legitimation denna kväll har inte heller inte åldern inne.
23:30
Nu börjar folk komma och det är en lång kö.Man hör en hel del ”Men tjena” och glädjeskrik. Att det är studentkväll går inte att missa.
Längst fram i kön står ett par, killen släpper en kraftfull fis och hans flickvän skäms.
00:00
En något överförfriskad kille försöker ta sig in, men nekas inträde. Han bli arg och hävdar att han endast druckit två öl, hans kompis intygar detta.
– Drack du ens upp sista ölen?
Vakterna står ändå fast vid sitt beslut och killen lämnar Valdino.
Niklas och Patrik berättar att en bra arbetskväll har de mest att göra vid öppning och stängning.
Deras arbete är att vara på plats om något skulle hända och oftast är det ganska lugnt. Ibland händer det dock att de måste ingripa och då tycker de att det är mycket viktigt att det går rätt till från deras sida.
– Om jag varit tvungen att göra ett ingrepp mår jag jättedåligt och har svårt att sova. Jag rannsakar mig själv och tänker på om jag kunnat handla annorlunda, säger Patrik.
Niklas inflikar:
– Det gör jag med mest för att kvalitetssäkra inför mig själv att det jag gjort varit korrekt.
01:00
Det är en lugn kväll på Valdino, inget bråk eller stök.
Vakternas jobb blir då att övervaka stället och de hinner även med en och annan kaffekopp. Den vildaste platsen denna kväll är entrékön, där sjungs och skriks det för fulla muggar.
Ett gäng frisörstudenter har precis tagit plats i kön, deras humör verkar vara på topp och de sjunger högt: ”För vi är frisörer, fy fan var vi är bra, fy fan vad vi är bra ...” Ingen i kön motsätter sig detta utan ler bara glatt åt de sjungande tjejerna.
03:00
Valdino stänger för denna kväll och Niklas Johansson är nöjd med kvällen.
Under sina fem år som vakt har han hunnit uppleva en hel del: hjärtstillestånd, en mängd riktigt berusade gäster och så mötet med sin sambo.
Niklas berättar att mötet med sambon är det bästa som hänt honom på jobbet.