Gymnasieeleven Tone Norberg vill förbättra skolmaten genom att ha en återkommande rätt varje dag för att eleverna ska hålla sig mätta. "Jag går själv på Strömbacka och maten är inte bra. Jag och mina kompisar åker hem och äter nästan varje dag för att bli mätta. Jag äter i skolan max en gång i veckan pga att maten helt enkelt inte är god eller bra lagad", så skriver hon i sitt Piteförslag.
Förslaget var uppe på fastighets- och servicenämndens sammanträde i mars, men fick avslag. Ordförande Ulf Hartman (C) tror inte på konceptet.
– I dagsläget serverar vi två olika varmrätter plus vegetariskt alternativ. Att erbjuda samma rätt varenda dag som ett komplement är inte bra, man ska äta näringsrik och varierad kost. Jag tror inte att det är många som skulle nappa på det i längden, säger han.
Hon tycker det är bra för att fler ska äta och hålla sig mätta?
– Om jag minns rätt så hade hon skrivit att hon och hennes kompisar åt en gång i veckan, när vi har så många alternativ av mat att det under fyra dagar blir åtta olika rätter som inte passar då tror jag inte heller att makaroner och köttbullar passar så många dag efter dag.
Han ser dock allvarligt på det faktum att en elev hittade en glasbit i maten.
– När jag fick se det gick jag i taket. Det togs direkt kontakt med köket men de kände inte till det, ingen hade sagt något.
Enligt Ulf Hartman används inte glas i mathanteringen.
– Om man upptäcker något sådant så måste man säga till. Det kan vara något som finns med i en råvara från en leverantör och i så fall ska hela den leveransen kastas och man tar kontakt med leverantören.
Bilden på den brända falukorven som var bifogad i förslaget ska enligt Ulf Hartman inte ha serverats. Enligt kostchefen Helena Lundberg finns varken falukorv eller parisare kvar på matsedeln sedan några år tillbaka på grund av tillagningen.
– Det var svårt att få till ett bra slutresultat så maträtten ser aptitlig ut, säger Helena Lundberg.
Om maten blivit bränd ska den enligt Ulf Hartman inte serveras.
– Då kastar man bort det för då har man inte bevakat tillagningen, säger han.
Om det serveras ändå?
– Om det skulle göra det och det kommer till vår kännedom så tar måltidsenheten naturligtvis itu med det på en gång.
Han påpekar också att man ska säga till personalen om något är fel.
– För sådant får inte förekomma.
Vad är din upplevelse – äter eleverna maten som serveras?
– Oerhört många äter den, men på Strömbacka är det väl lite mindre. Ibland blir lunchen lång i samband med håltimmar och man drar ut på stan eller går till Coop. Det har jag sett och det är ofta samma personer, säger han.
Fenomenet ser han även i grundskolan.
– Jag bor i Hortlax och passerar skolan vid lunchtid rätt ofta och ser då samma grupp av elever som går in på Ica.
Han uppfattar inte att det är färre elever som äter nu jämfört med tidigare och han säger att de hela tiden jobbar för att fler ska äta.
– Vi gör undersökningar och försöker anpassa utbudet samtidigt som det ska följa livsmedelsrekommendationerna, säger han och fortsätter:
– Sen försöker jag också vara ute i matsalarna och provsmaka maten. Det är så med alla oss människor, man har sina favoriter och de som inte är det men man äter ju ändå.