Det var Försäkringskassan som hade överklagat ett avgörande i Förvaltningsrätten som talade till Piteåkvinnans fördel.
Den 39-åriga kvinnan bedömdes i Förvaltningsrättens prövning ha sådana problem, efter en trafikolycka 1997, att det bedömdes som att hon aldrig skulle kunna återgå till ett arbete och att hennes arbetsförmåga var helt nedsatt för all överskådlig tid.
Fallit bort
Försäkringskassan hävdade i sitt överklagande att i deras redovisning av ärendet hade ordet "inte" fallit bort. Den ansåg med andra ord att det inte var fastlagt att kvinnas arbetsförmåga skulle vara nedsatt för all överskådlig framtid.
Via sitt ombud har Piteåkvinnan bland att hänvisat till läkarutlåtanden kring sin sjukdomsbild och sina smärtor. I dessa utlåtanden konstateras att kvinnans kroniska smärttillstånd kommer att bestå resten av livet och att sjukvårdens behandlingsmöjligheter i dagsläget är uttömda.
Arbetsförmedlingens representant har även han konstaterat att Piteåkvinnan på grund av sina smärtor inte kunnat medverka i något som Arbetsfötmedlingen haft att erbjuda.
Ogenomförbart
I utlåtandet slår han också fast att hon uppvisat så stora problem med sin hälsa att någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering inte är möjlig att genomföra.
"Hon bedöms därför inte stå till arbetsmarknadens förfogande, inte heller i ett anpassat eller skyddat arbete", heter det.
Sammanfattningsvis alltså Kammarrätten Piteåkvinnan rätt.
Försäkringskassan å sin sida har möjlighet att överklaga domen till Försäkringsöverdomstolen.