Användningen av bredspektrumantibiotika ökar risken för multiresistenta bakterier. (Arkivbild)
Bristen på Kåvepenin och motsvarande antibiotika har i vissa fall lett till utskrivning av bredspektrumantibiotika, något som kan skapa problem vården i form av antibiotikaresistens. Bredspektrumantibiotika fungerar så att de även kan slå ut goda bakterier vid en infektion.
– Den typen av antibiotika stör normalfloran hos individen där resistenta bakterier kan få extra livsutrymme och eventuellt spridas i samhället, säger Anders Nystedt, som dock inte är alltför orolig.
– Det är olyckligt men det är inte ett jättejättestort problem.
Han vill dock gärna se att Sverige bygger upp ett beredskapslager för den här typen av händelser och poängterar att antibiotika har lång hållbarhet.
Smittskyddsläkare Anders Nystedt ser penicillinbristen som olycklig och tycker att Sverige borde ha ett beredskapslager för läkemedel. (Arkivbild)
– Vi har ju sett flera gånger nu att den "on demand-ekonomi" som råder inte fungerar. Det såg vi inte minst under pandemin då det var omöjligt att få tag i munskydd till exempel. Vi behöver vara förberedda på att brister kan uppstå och att det då finns ett beredskapslager. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att se över det, säger han.
Ju mer antibiotika som används i samhället desto större är risken för resistenta bakterier. (Arkivbild)
Då det gäller förskrivningen av antibiotika säger han att Region Norrbotten i princip har uppnått 250-målet som är ett kvalitetsmål för förskrivning av antibiotika i öppenvården. Det innebär att per 1 000 invånare ska inte mer än 250 av dem få antibiotika på ett år.
– Ett annat mål är att vid luftvägsinfektioner och liknande ska 80 procent av recepten vara smalspektrumantibiotika, säger han.