Det finns olika förklaringar till varför ett ökat antal människor söker sig till akutmottagningarna. Bland annat finns ett samband mellan hur lättillgänglig primärvården är och hur många som vänder sig till akuten.
- Om det finns gott om akuttider på vårdcentraler så kan patienterna söka där, men går inte det så återstår bara akutmottagningarna helt enkelt, säger Bengt Jakobsson, länschef för akutsjukvården i Norrbotten.
Svårt att avgöra
En annan orsak är att människor har svårt att avgöra om de behöver söka sig till akutsjukvården när de blir sjuka på helger och kvällar eller om de kan vänta tills vårdcentralen öppnar.
- För de som blir allvarligt sjuka, får en hjärtinfarkt eller liknande så är det ju självklart. Men det är annat för de som har en stukning eller har ont i halsen.
För cirka ett år sedan blev Norrbottens läns landsting en del av den nationella sjukvårdsrådgivningen 1177 som både är en telefonrådgivning och en hemsida. Förhoppningen var att fler skulle få hjälp den vägen och därför inte hamna på akuten.
- Telefonerna på akutmottagningarna tystnade, men vi kunde inte se någon minskning i antalet besök, säger Bengt Jakobsson.
Nytt mönster
Det gångna året har varit en uppstartsfas och 1177 utvärderas.
- Vi verkar ha ett informationsproblem, vi hade hoppats på 1177 men det kan hända att den är dåligt marknadsförd, säger Bengt Jakobsson.
En tredje anledning till att trycket på akutmottagningarna ökar är ett socialt mönster bland yngre människor.
- Det har skrivits en del i riksmedia om att vi har en annan, ny generation av sjuka. Sådana som vill få saker och ting fixade nu och då är snabbaste sättet att gå till akuten.
Det ökade trycket innebär bland annat att väntetiderna på akutmottagningarna blir längre.
- Vi har ett nytt prioriteringssystem där vi identifierar de svårast sjuka först. Om personer som har sjukdomar som kunde hanteras på en vårdcentral har sökt sig till akuten så blir de sittande, säger Bengt Jakobsson.