Ökat tryck på barnpsykiatrin i Piteå

Trycket på Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP vid Piteå sjukhus ökar. Samtidigt kämpar mottagningen med rekryteringsproblem och har för tillfället flera otillsatta tjänster.

Ökat tryck. Trycket på BUP i Piteå ökar, samtidigt dras mottagningen med stora rekryteringsproblem. För tillfället är flera tjänster på mottagningen otillsatta. (Arkivbild)

Ökat tryck. Trycket på BUP i Piteå ökar, samtidigt dras mottagningen med stora rekryteringsproblem. För tillfället är flera tjänster på mottagningen otillsatta. (Arkivbild)

Foto: Joel Gustafsson

Piteå2018-02-08 07:57

Verksamhetschefen Malin Hemphälä upplever främst att trycket på neuropsykiatriska utredningar ökar.

– Det handlar ofta om utredningar som rör ADHD och autismspektrum. Vi upplever ett ökat tryck från skolorna, men också egenanmälningar från föräldrar, säger hon.

Samtidigt vill hon understryka att depressions- och ångestproblematik också är vanligt förekommande hos BUP:s patienter.

Både elevhälsoundersökningar och rapporter från exempelvis Socialstyrelsen bekräftar bilden av att barn och unga mår allt sämre. Enligt en rapport från Socialstyrelsen har ungefär vart tionde barn någon form av psykisk ohälsa. Samtidigt finns det ingenting som tyder på att den psykiska ohälsan är på väg att minska, då nya sjukdomsfall ofta blir långvariga.

Malin Hemphälä tror att det är flera faktorer som ligger bakom ökningen.

– Resurserna i skolan är begränsade, det är stora klasser, sociala medier påverkar också. Man måste ta mer beslut som barn i dag än man behövde tidigare. Många av de här barnen har tydliga behov av struktur och samhället vi lever i kanske inte är anpassat efter deras behov, säger hon.

– Men att barn mår dåligt betyder inte alltid att de har psykiatriska problem. Även om man känner oro och nedstämdhet så innebär det inte alltid att man har en depression eller ångestproblematik, säger Hemphälä.

Hon förklarar att hälsocentraler, ungdomsmottagning, elevhälsa och socialtjänst har den så kallade första linjen.

– Det är dit man ska vända sig först och de har hand om barn och unga med lättare psykisk ohälsa, säger Malin Hemphälä.

För några år sedan hade BUP en förstärkt vårdgaranti, som innebar att alla som sökte eller fick remiss till BUP skulle erbjudas ett första besök inom 30 dagar och därefter en påbörjad behandling inom ytterligare 30 dagar.

– Den vårdgarantin togs bort, men är nu på väg tillbaka och vårt mål är att klara den tidsgränsen, säger Malin Hemphälä.

Samtidigt bekräftar hon att läget på BUP i Piteå är bekymmersamt.

– Vi har haft många pensionsavgångar, där folk som har jobbat länge slutat. Men vi har också haft en stor personalrotation. Vi jobbar med att se över arbetsmiljön och arbetsbelastningen, säger Malin Hemphälä.

Hon förklarar att den här problematiken inte är unik för Piteå, utan att det ser likadant ut i hela landet.

BUP i Piteå tar emot patienter från hela Pite älvdal. Väntetiden på neuropsykiatriska utredningar är längst, den kan vara upp till sex månader. Men enligt Malin Hemphälä ska man inte behöva känna sig orolig för att inte kunna få akut hjälp.

– Bedömer vi att det finns ett akut behov så finns det möjlighet att få det. Vi har jourtid varje dag, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!