Piteå kommun siktar som väl de flesta vet vid det här laget på att vi ska bli 43 000 Pitebor år 2020. Ska det lyckas, måste en stor andel flytta in och kommunledningen sätter stort hopp till invandringen.
Att våra nyanlända ska trivas och stanna och bilda sig en framtid här.
Men för att det ska bli verklighet, måste de nya Piteborna få arbete också. Något som inte gått så bra hittills, enligt statistik från Arbetsförmedlingen som bearbetats av nyhetsbyrån Sirén och journalistikbyrån Journalism ++.
Den framtagna statistiken visar utvecklingen på arbetsmarknaden för samtliga utrikesfödda 16–64 år, både män och kvinnor, jämfört med den totala arbetslösheten januari 2008 till februari 2017.
För att förenkla jämförelser under åren har PT i sin tur sammanställt siffrorna för februari månad varje år och då ser man ett tydligt mönster.
Av detta kan man dra slutsatsen dels att invandringen av utrikesfödda till kommunen har ökat, dels att vi inte riktigt klarar att ta hand om och bereda plats för dem i samhället. Trots hårdsatsning på integration och inkludering saknas jobben, en viktig väg till både sociala kontakter och möjlighet att försörja sig själv och känna att man är en del av Piteå på riktigt.
På fem år, har arbetslösheten bland de utrikesfödda ökat från 21,6 till 29,3 procent. I stort sett var tredje invandrare saknas alltså arbete. Samtidigt har den totala arbetslösheten minskat från 9,7 till 7,1 procent.
– Ja, det är ingen rolig läsning, konstaterar kommunalrådet Helena Stenberg (S) och poängterar på nytt att sysselsättning för våra nyanlända är en stor och mycket viktig utmaning.
– Det är ju en förutsättning för att de ska trivas och stanna kvar, säger hon.
Därför satsar kommunen också en hel del kraft åt detta.
– Det är ju flera delar i det här, dels har kommunen ett ansvar för utbildning, att de nyanlända lär sig svenska via SFI till exempel, dels ett ansvar som arbetsgivare att ordna praktikplatser och liknande. Men sen är det ju ett ansvar för hela Piteå – och arbetsförmedlingen, konstaterar Stenberg.
Hon menar att näringslivet i stort visar god vilja, men att det också kan bli bättre:
– Vissa företag tar ett stort ansvar i dag, andra ett mycket mindre...
Dialog i de här frågorna förs dock hela tiden.