Videon är inte längre tillgänglig
Det är tidningen Dagens Samhälle som presenterar uppgifter om den utökade bemanningen.
Socialstyrelsen fick 2010 i uppdrag av riksdagen att ta fram nationella riktlinjer för personaltätheten inom demensvården. Som grunt för detta fanns uppgifter i media om att dementa låstes in och lämnades ensamma nattetid.
När Socialstyrelsen gjorde oanmälda inspektioner på 94 demensboenden i 48 kommuner visade det sig att mer än hälften hade för låg bemanning. Om två veckor väntas myndigheten presentera ett konkret förslag om vilken personaltäthet som är lämplig inom demensvården.
Socialstyrelsen har tidigare varit tveksam till att ange en minimibemanning eftersom myndigheten anser att det saknas vetenskapligt underlag. Men enligt Birgitta Resenius, jurist på Socialstyrelsen, är det trots allt inte uteslutet med en miniminivå.
Utredning
En siffra på bemanningen som diskuterats är 1,16 årsarbetare per demenssjuk. Det är också den personaltäthet som stiftelsen Äldrecentrum föreslår i sin utredning om bemanning inom demensvården.
Riksgenomsnittet för dagens personaltäthet är 0,86 årsarbetare per vårdtagare. Piteå kommun ligger under Sverige i stort med 0,8 anställd per boende och en höjning av bemanning till 1,16 skulle innebära ökade kostnader på 17,8 miljoner kronor per år.
Krävs ökade resurser
- Det är en ordentlig skillnad mellan 0,8 och 1,16. I Piteå har vi valt att satsa på ett stort antal boendeplatser och lite lägre bemanning, men om det här blir verklighet så krävs helt klart ett omtag. Det behövs givetvis ökade resurser för att leva upp till det här, säger socialchefen Mikael Lekfalk.
Finansieringsprincipen
Kommunalrådet Peter Roslund (S) har tidigare hänvisat till finansieringsprincipen om kommunen får ökade kostnader för äldreomsorgen. Det innebär kortfattat att staten ska skjuta till pengar om lagstiftning medför större utgifter för kommunsektorn.
Roslund får medhåll av Sveriges kommuner och landsting, SKL.
- Vi bevakar finansieringsprincipen. Om statliga myndigheter fattar beslut som innebär en ambitionsökning för kommunerna kommer vi att peka på våra beräkningar, säger Anna Ingmanson, biträdande chef för SKL:s sektion för vård och omsorg, till Dagens Samhälle.
Finansieringsprincipen avfärdas dock från riksdagshåll. Politiker där anser att Socialstyrelsen bara förtydligar det kommunerna ska leva upp till enligt socialtjänstlagen.
Det resonemanget får Peter Roslund att gå i taket.
- Vi hävdar absolut att finansieringsprincipen ska gälla. Om inte så finns risken att demensplatserna måste skäras ned och att de som blir kvar får högre bemanning, säger han.