Lisa, som egentligen heter något annat, vill gärna anmäla mannen som har misshandlat och hotat henne.
- Det skulle betyda mycket för mitt självförtroende och vara ett sätt att markera en gräns. Jag känner mig ibland feg som flydde, nu kan han ju göra samma sak mot andra kvinnor, säger hon.
Men om Lisa anmäler honom röjer hon sitt nya namn och tvingar sina anhöriga att sitta öga mot öga med mannen under sina vittnesmål.
Lykta dörrar
- Om man är rädd för en misstänkt kan han eller hon få sitta i ett medhörningsrum under rättegången. Lykta dörrar är inget alternativ - det stänger bara ute allmänheten och kräver speciella orsaker, säger Lars-Göran Johansson, utredningschef vid Piteåpolisen.Under polisförhören innan det blir domstolsförhandling finns det dock möjlighet för den skyddade att vara anonym.
- Vi ställs inför det problemet, men kanske bara en gång per år. När det händer måste vi koppla in kollegor från orten där personen är skriven. Om det står mitt namn som förhörsledare kan vem som helst kolla upp och räkna ut att anmälaren bor i Piteå, säger Johansson.
Själva rättegången brukar oftast hållas där brottet är begånget.
- Men det bestämmer åklagaren, han måste dock välja en domstol som är behörig, säger Hans Brusewitz, chef för tingsrätten i Luleå.
Någon möjlighet att vittnen och målsägande är anonyma för den misstänkte under rättegången finns det inte.
- Det förekommer inga hemliga vittnen i Sverige. Att införa den möjligheten tror jag skulle vara en mycket farlig linje och ett hot mot rättssäkerheten, säger Brusewitz.
Kränkt och maktlös
Lisa blir arg när hon får höra hur skyddad mannen som hotat att döda henne är.- Jag känner mig fruktansvärt kränkt och maktlös. Han har rättigheter trots att han har hotat att döda mig. Mina anhöriga skulle aldrig våga vittna - han har trakasserat dem efter att jag flyttade, säger hon.