Och så var de bara sju

POP. Hej trubbel! Det kunde man verkligen säga sedan sångerskan Victoria Bergsman hoppade av månghövdade popälsklingarna The Concretes i samband med en Londonspelning förra året. Snabbt var dock problemet avhjälpt, sedan trummisen Lisa Milberg gjort en "Phil Collins" och tagit hand om en del av sjungandet tillsammans med gitarristen Maria Eriksson och lyckas bära upp det hela på ett bra sätt.

Bakom bandets snyggaste omslag hittills bjuder "Hey trouble" på fint pophantverk i lågt tempo. Atmosfär och rymd, men utan flumkänsla. Bandet har fortsatt sitt samarbete med Jari Haapalainen och i den lyckade produktionen finns vissa 60-talsekon som skulle kunna höra hemma på Marit Bergmans senaste. "Hey trouble" är inte riktigt i klass med föregångaren "In colour" som hade fler spjutspets-refränger, men här finns ingen anledning att hissa varningsflagg. Mys till blåsinläggen i "Didion", gunga med till "A whales heart" och uppskatta "Keep yours" som ett gott stycke lättpop i all sin enkelhet. Trästock-festivalen den 19 juli för er som är intresserade.

Och så var de bara sju

THE CONCRETESHey trouble(Licking fingers/Playground)PPP