Abbe Dupuich, Loke Vesterlund, Wilmer Johansson fick mitt i terminen veta att de inte kunde välja industrirör i årskurs 2. (Arkivbild)
Stålbadet inom kommunens skolverksamhet slår hårt mot Strömbackaskolan i allmänhet och yrkesutgången industrirör i synnerhet. När skolan ska spara 3,5 miljoner så togs beslut om att pausa industrirör 2024 som den största delen av eleverna på VF-programmet skulle välja i årskurs 2.
Besvikelsen var stor hos gymnasieeleverna och nu kommer nästa slag mot utbildningen. Gymnasiechefen Annika Niklasson följer exemplet och pausar industrirör även 2025 trots att 28 elever i årskurs nio söker VF-programmet som förstaval.
– De kommer inte att kunna välja det och jag har haft ett möte med lärarna och förklarat att det handlar om ekonomi. Vi har inte råd att starta upp industrirör hösten 2025. Det blir för dyrt för oss, säger Niklasson.
Väljer man VF-programet är det inriktningen VVS som gäller och anledning till detta är att VVS behövs till elevbyggena.
– Vi har räknat på vad det skulle kosta att köpa in VVS på entreprenad, men det blir för dyrt, säger Annika Niklasson.
"Elevassistenter är något vi kommer att behöva se över ännu tydligare", säger Annika Niklasson, gymnasiechef på Strömbackaskolan, appropå skolans sparkrav.
Åtgärderna att pausa industrirör 2024 och 2025 beräknas minska skolans kostnader med omkring 1,8 miljoner kronor. Sammanlagt jobbar sju lärare på VF-programmet och flera av dem tappar sitt jobb på skolan.
– Eftersom vi inte får den ram vi önskar innebär det att lärare kommer att få sluta hos oss. Vi måste hålla budget och jag gör ju ett tjänstefel om jag inte försöker med det. Hela organisationen handlar dels om elevernas val men också om att inte göra ett minusresultat, säger gymnasiechefen.
Branschen har varit tydlig med att industrirör behövs?
– Naturligtvis skulle jag vilja möta branschen i det här, men när jag tittar på hela Strömbackaskolans budget så har vi inte råd. Jag kan inte möta branschen mot industrirör och jag kan inte möta elevernas önskemål, säger Niklasson.
Annika Niklasson, gymnasiechef på Strömbackaskolan, tycker det är tråkigt att inte kunna möta branschen och elevernas önskemål.
Hur känns det?
– Det känns ju jättetråkigt, jättetråkigt verkligen. Men jag ser inget annat alternativ, säger hon.
Samtidigt utreder skolan vad det skulle innebära att lägga ned stödfunktioner till elever som kan behövas extra mycket när klasserna i teoretiska ämnen som svenska engelska och matte blir dubbelt så stora.
Nya besparingar kan vänta Strömbackaskolan. (Arkivbild)
– Elevassistenter är något vi kommer att behöva se över ännu tydligare – har vi råd att ha någon överhuvudtaget? I dag har vi två resurspedagoger och det är tveksamt att vi kommer kunna behålla dem. Vi vill egentligen inte slå ihop grupperna och det har jag lyft till politiken, men större undervisningsgrupper är en jättestor besparing, säger Annika Niklasson.
Blir kommunens förslag om att spara en procent på alla nämnder verklighet blir det ytterligare ett hårt slag. Det skulle innebära drygt nio miljoner mindre för utbildningsförvaltningen i stort och troligtvis ännu fler sparåtgärder för Strömbackaskolan.
– När man går genom tuffa ekonomiska tider slår det generellt hårdast mot dem som inte har det lättast. Skolan är ingen fristad just nu när vi har minskad ram och kanske ett spar på oss – det är elever som har det tuffast generellt och inte har stöd i skolan eller hemma som mest troligt får det största utmaningarna, säger gymnasiechefen.
Anton Li Nilsson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger att det ekonomiska läget kräver prioriteringar i alla verksamheter. (Arkivbild)
Buns ordförande Anton Li Nilsson (C) litar på att Niklasson har gjort rätt prioriteringar.
– Vår gymnasiechef har bedömt att det här är den bästa organisationen hon kan rigga utifrån förutsättningarna och det har jag stor tilltro till, säger han.