Bottenviken är först ut med att få nytt sjökort. På sikt ska hela svenska kusten, från Haparanda till norska gränsen på ostkusten, få nya sjökort. Projektet beräknas vara i hamn år 2020. Arbetet med det Sjöfartsverket kallar för Sjökortslyftet, påbörjades år 2016 vid gränsen mot Finland.
Per-Olof Seiron, GIS-ingenjör vid Sjöfartsverket förklarar:
– De sjökort som använts har varit baserade på det medelvattenstånd som gällde 1960. Men vi har som bekant en landhöjning där den är störst i Bottenviken. Därför måste vi hela tiden räkna om värdena och det kan bli mycket.
I norrländska farvatten kan differensen mellan vad som står på sjökortet till vad som är verkligt djup, vara en halv meter.
– Landhöjningen gör att om det står det 10 meter på kortet kan det verkliga djupet bara vara 9,5 meter, säger Sjöfartsverkets GIS-ingenjör.
Nu anpassas sjökorten för moderna satellitbaserade mätningar vilket ger större noggrannhet. I arbetet med att ta fram de nya sjökorten har Sjöfartsverket använt sig av de satellitbilder lantmäteriet tagit fram kring strandlinjerna.
– Djupinformationen bygger på de uppgifter vi har i vår djupdatabas. De baseras på de sjömätningar vi gjort med båt, säger Seiron.
Han pekar på att de nya sjökorten blir enklare, lättare och mer rättvisande. De djupkurvor (typ tremeterskurvan) som anges på korten tas inte bort, men värdena kring vad som är rätt djup blir mer exakta.
– Som användare behöver man inte ta hänsyn till landhöjning, utan enbart korrigera för aktuellt vattenstånd för att få aktuellt djup, säger projektledaren Elisabeth Svensson.
Hon och Seiron uppger att de nya korten finns tillgängliga för handelssjöfarten, men också för de aktörer som tillverkar elektroniska navigationssystem för fritidsbåtar.
Tryckta båtsportkort för sträckan Haparanda - Sikeå beräknas vara färdiga till sommaren 2018.
Ulf Westerberg, ordförande för Piteå segelsällskap (PSS) välkomnar de ny sjökorten eftersom båtägarna får säkrare värden att gå efter.
Jan Bergdahl, ordförande för Piteå båtklubb (PBK) säger:
– Många kör i en falsk trygghet eftersom uppgifterna i de digitala plottrarna bygger på gamla mätningar. Ju mer exakta uppgifter man har, ju mindre är risken för grundstötningar, säger han.