Nytt grepp mot förstörelse i skolan

SKOLA. Vandalerna sägs vara ett fåtal - men skadorna de åstadkommer är omfattande och drabbar alla. Nu diskuteras ett nytt grepp för att komma åt sabotagen mot Piteås högstadieskolor.

Piteå2007-03-03 00:00
Torulf Högberg är en luttrad man. Under ett decennium har han sett det mesta av vandalismens bomärken i Piteås skolor.<br /><br />Högberg (och Anders Gustafsson) är fastighetskontorets kundansvariga gentemot skolorna <br />- och inslagna väggar, sönderhackade tapeter eller sargade toalettstolar innebär per automatik rapport till nämnda duo.<br /><br />- Sedan jag började för tio år sedan har förstörelsen ökat enormt. Det är mer vandalism och den är betydligt grövre. På tio år har kostnadsbilden för sabotagen mer än fördubblats, säger Torulf Högberg.<br /><br /><h3>Skolan betalar</h3>Den mest kostnadstyngda skadegörelsen sker utomhus utanför skoltid.<br /><br />- Men åverkan inne i byggnaderna slukar också stora pengar. Ta till exempel Hortlax Centralskola som renoverades för 19,5 miljoner, och som nu är så illa åtgången att det krävs 60 000-70 000 kronor för att reparera skadorna, säger Torulf Högberg.<br /><br />Och alla reparationer inomhus faller på skolans egen budget <br />- till nackdel för andra planerade satsningar.<br /><br />- Allt går runt, ett tag var det Pithomsskolan som hade störst problem, sedan har Porsnässkolan, Solanderskolan, Norrmalm turats om att bli extremt nedslitna genom sabotage.<br /><br /><h3>Hemklassrum</h3>Problemen accelererar i raketfart på högstadiet, i årskurs 7, 8 och 9.<br /><br />- På låg- och mellanstadiet är situationen långt ifrån lika allvarlig. Det finns småskolor där skadegörelse knappt förekommer, säger Högberg och nämner osökt skolorna i Lillpite, Hemmingsmark, Blåsmark som exempel.<br /><br /><BrödFråga>Vad skiljer då lugna låg- och mysiga mellanstadiet från det stökiga högstadiet?<br /><br /></BrödFråga>- På högstadiet försvinner modellen med egna hemklassrum. Det verkar skapa trygghet med ett klassrum som tillhör samma klass under flera år. Där finns utrymme för lite egen design och där saboterar man inte så gärna. Skolan borde se över möjligheten med hemklassrum även på högstadiet, menar Högberg.<br /><br /><h3>Färre skador</h3>- Klassrum för slöjd, kemi, fysik, hemkunskap är långt ifrån lika angripna som andra salar på högstadiet. Där finns i regel samma lärare som ansvarar och låser rummen mellan lektionerna.<br /><br />- Se vad dekorationslinjen åstadkommit på Strömbackaskolan. De har skapat fantastiska väggdekorationer i korridorerna och såvitt jag förstår får elevernas motiv vara ifred. Detta kan vara en signal att ta till sig.<br /><br />Ett annat exempel plockar Torulf Högberg från Kiruna, och en skola som låtit måla korridorerna med specialfärg där varken traditionellt klotter eller sparkmärken fastnar.<br /><br /><h3>Värdegrund</h3>Maria Müller, skolchef i Piteå, avslöjar att upplägg med hemklassrum på högstadiet diskuteras.<br /><br />- Är det praktiskt genomförbart känns modellen mycket intressant. Vi tittar även på organisationen inne i skolorna, hur rummen är fördelade, om mixen kan ändras, säger Maria Müller.<br /><br />Skolchefen signalerar även ett än mer prioriterat värdegrundsarbete, om etik, moral, förhållningssätt till andra.<br /><br />Information, delaktighet, föräldrakontakt, samverkan, uppföljningar, analyser - är andra ledord som Maria Müller torgför.<br /><br /><h3>Nolltolerans</h3>Kommunalrådet Peter Roslund talar om ökad tydlighet.<br /><br />- Inte minst vuxna måste bli tydligare, säga ifrån vid alla typer av ofog.<br /><br />- Det finns skäl att införa en ny gemensam policy med nolltoleranstänkande i alla skolorna. Dessutom är det viktigt att ta tag i småskador och klotter direkt, kväva vandalism i sin linda innan det hinner ta fart, säger Peter Roslund.<\c><br /><br />
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!