Brith Fäldt (V), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden är medveten om att förslagen väcker reaktioner.
– Man kanske tycker att man har en så liten stuga att man inte behöver anslutas, men då måste man också ställa det mot miljöfrågan och samhällsbyggnadsfrågan, säger hon och menar tjänstemännen på kommunen och Pireva arbetar ”dialogfokuserat” för att försöka hitta lösningar.
– Men med erfarenhet av verksamhetsområdet som skapades på Vitsand och Hemlunda så var det ändå en–två personer som sålde sina stugor för att man tyckte att det blev för dyrt. Jag har full förståelse för det, säger Brith Fäldt.
I dag ligger anläggningsavgiften på 110 000 kronor, anledningen till att den höjs med 30 000 kronor till cirka 140 000 kronor är ökade kostnader för kommunen. Detta eftersom man bland annat nu ska dra ledningar i redan befintliga bostadsområden.
– Men då handlar det fortfarande om en subventionerad avgift. Skulle vi ha tagit fullt pris hade det blivit dubbelt så dyrt, säger Brith Fäldt som poängterar att till den ökade anläggningsavgiften tillkommer också en höjning av brukningsavgiften med en procent.
Även obebyggda fastigheter inom ett föreslaget verksamhetsområde och inom detaljplanen ska betala anläggningsavgift, något som kan bli ett hårt slag för fastighetsägaren som äger flera tomter (se artikeln intill).
Man behöver dock inte utföra och bekosta de VA-arbeten som behöver göras på den egna fastigheten, eller upprätta något löpande abonnemang med Pireva.
De fem områden som är aktuella för att tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet är Renön/Nötnön (inom fem år), Långnäs och Rosvik (inom 5-10 år) och till sist Norra Fårön.
– Det blir för kostnadsintensivt att göra allt på en gång, det blir höga kostnader som är svåra att motivera, säger Maria Widman, samhällsutvecklare på Piteå kommun och med i arbetsgruppen som jobbar med den nya VA-planen.
Kommunen konstaterar att anläggningsavgiften egentligen skulle behöva höjas till cirka 150 000 kronor, men i de planerade omvandlingsområdena (Renön, Nötön, Långnäs och Rosvik) ska endast vatten och spillvattenledningar anläggas, men dagvatten omhändertas lokalt. Tomtytorna i områdena är även generellt större än normalvillan.
Det är miljö- och tillsynsnämnden som sedan följer upp att fastighetsägarna ansluter sina fastigheter mot det kommunala ledningsnätet inom två år.
De kriterier kommunen tittar på när områden som ska anslutas har valts ut är närheten till övergött vattendrag, statusen på dricksvattnet ur ett hälsoperspektiv samt om ett område ligger nära en dricksvattentäkt (har ett område uppfyllt ett eller flera av dessa tre kriterier har det räckt för att kvalificera sig).
Förslag till nya riktlinjer är nu ute på remiss (se faktarutan).
– Vi har även haft samrådsmöten och det har kommit in blandade synpunkter som gjort att vi justerat förslaget, säger Maria Widman,
Styrgruppen har sitt möte den första november, går allt enligt planerna godkänner de justeringarna och lämnar sedan ett förslag till politiskt beslut som först ska upp i kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 november, kommunfullmäktige fattar sedan slutgiltigt beslut den 17 december.
En inventering som gjorts visar på ett stort antal enskilda anläggningar med brister, det kommer också krävas mer resurser för att utföra tillsynen för dessa, men även i samband med utbyggnationer.