Det var i somras som regeringen lämnade in ett förslag om sänkt skatt på el i serverhallar.
Skatten skulle sänkas till 0,5 öre per kilowattimme för datorcenter med en sammanlagd installerad effekt om minst 0,5 megawatt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar. Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2017.
Skattesänkningen stötte på massiv kritik, bland annat från Anders Berglund, vd för Fortlax samt flera andra företrädare för mindre datacenter som inte kom att omfattas av sänkningen. Anders Berglund ansåg att förslaget var felaktigt konstruerat, byggde på märklig effektberäkning och snedvred konkurrensen. Han lyfte särskilt fram att ett effektkrav på 0,5 megawatt motverkade strävan mot energibesparing, där äldre ”energislukande” servrar kan komma att användas bara för att en serverhall ska komma upp i en effektnivå som berättigar till sänkt skatt.
Tillsammans med andra företrädare för mindre datacenter skickade Anders Berglund in en hemställan till regeringen med krav på ändring av den nya lagen.
– Jag har haft en bra och konstruktiv dialog med regeringen och har gott hopp om att korrigeringar kommer att göras, sade han till PT i mitten av februari i år.
Kritiken mot förslaget fick alltså genomslag. På tisdagen meddelade regeringen att förlaget ändras. Skattesänkningen utvidgas också att omfatta el som förbrukas bland annat vid framställning av värme och kyla för leverans till datorhallar.
Finansminister Magdalena Andersson vidhöll att kritiken mot att bara större datorhallar skulle omfattas av skattesänkningen var berättigad.
– Datacenter är en växande marknad, inte minst i norra delen av Sverige. Jag hoppas att mindre företag kan expandera i branschen och nya entreprenörer komma in, sade hon i en kommentar till TT.
Den utökade skattesänkningen innebär att omkring 200 företag får sänkt skatt, vilket innebär minskade intäkter för staten med omkring 170 miljoner kronor. För att kompensera de minskade intäkterna vill regeringen höja koldioxidskatten på fossileldad fjärrvärme och kraftvärme och räkna upp flera miljöskatter automatiskt varje år. Regeringen anser inte att detta kommer att resultera i högre värmeräkningar för hushåll.
– Syftet är att bolagen ska ställa om och använda mer miljövänliga alternativ och då påverkas ju inte räkningen, sade finansministern i en kommentar.