Från den 1 december ska utländska investeringar i samhällsviktig eller säkerhetskänslig verksamhet anmälas. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, står för granskningen och beslutar om affären kan godkännas.
– I majoriteten av EU:s medlemsländer finns redan nationella granskningssystem på plats. Det är viktigt att vi får detta på plats även i Sverige, sa statsminister Ulf Kristersson i ett pressmeddelande den 11 maj.
Enligt regeringen är strategiska företagsköp ett sätt för främmande makt att uppnå fördelar mot andra stater. Enligt Oscar Almén, som i somras publicerade en kartläggning av kinesiska investeringar i Sverige, skulle den nya lagen troligtvis omfatta CGN:s investeringar i svensk vindkraft. Om de skulle tillåtas eller inte är svårt att veta.
– Man kan inte betrakta Kina som vilket land som helst, utan det som sker i Kina och Kinas globala ambitioner måste vara en viktig faktor när man tittar på utländska investerare. Om det finns investerare från andra, politiskt mer likasinnade länder, så är det bättre att ta dem, säger han.
Enligt Oscar Almén finns liknande regler i Kina.
– Så jag tror inte att man är förvånad eller provocerad över att vi i Sverige vill skydda känsliga sektorer. I Kina är man ofta väldigt pragmatiska när det gäller praktisk politik. Det man däremot är känslig för är hur man uttrycker sig, att man utmålar Kina som en risk.
Länderna kommer från helt olika positioner, konstaterar Almén.
– Kina kommer från ett superskyddat system som har öppnats upp. EU kommer från ett öppet system, till att börja inse att man ska skydda en del saker, säger han.
Oscar Almén påpekar att svenska företag har investerat i Kina under lång tid. Att sparka ut kinesiska företag som etablerat sig i Sverige låter sig inte göras.
– Det skulle vara ganska riskabelt i och med att Kina kan göra samma sak med svenska företag. På så vis sitter vi i vandras knä, och värdemässigt har Sverige mer investeringar i Kina än tvärtom.