- Hon kan inte prata, lever i nuet och har ingen som helst tidsuppfattning. Hon behöver mycket aktivitet för att må bra, säger Krister som känner en oro för hur dottern faktiskt har det på boende.
Det handlar dels om hur mycket hon faktiskt får aktivera sig, dels om att i överhuvudtaget få en bild av hur dottern har det.
- När man frågar personalen är det oftast ingen som vet. Sedan är personalen inte alltid så talför heller, det blir väldigt knapphändig information, säger Krister.
Allmänna handlingar
Sommaren 2007 inträffar en avgörande händelse på boendet som Krister vill få mer information kring. När han inte kan få sina svar muntligt, begär han istället att få läsa personalens vardagsanteckningar.
- Det är saklig information om olika händelser, säger Krister som menar att anteckningarna är allmänna handlingar som i allra högsta grad berör honom och hans familj.
Avslag på begäran
Svaret från boendechefen blir dock nej:
- Boendechefen sa att: "I Piteå gör vi inte på det viset". Och sedan: "Hur tror du att det här påvekar Anna" (fingerat namn) och syftade på hur personalen skulle bemöta henne efter det här. Jag upplevde att det kunde bli repressalier, säger Krister.
Socialtjänsten ger också avslag på hans begäran och menar att vardagsanteckningar endast är arbetsmaterial för personalen. Efter olika intervaller (i Annas fall tre månader) sammanfattas anteckningarna i personakten och först då har de blivit en allmän handling som anhöriga har rätt att få läsa.
Efter avslaget av Socialtjänsten överklagar Krister till Kammarätten som i dagarna kom med sin dom. Rätten konstaterar att de anteckningar som Krister från början ville få ut (från sommaren 2007) i dag är förstörda. Detta eftersom Piteå kommun förstör alla vardagsanteckningar, efter att ett urval av dem försts in i personakterna.
Krister berättar att han först på hösten 2008 fick ett skriftligt "nej" av kommunen på sin begäran, först då hade han också möjlighet att överklaga till kammarrätten.
Förstörda anteckningar
De vardagsanteckningar som är gjorda fram till september 2008 är förstörda, kommunen har dock sparat de som gjorts efter hösten 2008.
Kammarätten konstaterar i sin dom att vardagsanteckningarna bör jämställas med journalanteckningar och att Krister därför efter sedvanlig sekretessprövning bör få ta del av dem.
- Det känns bra. För mig är det självklart att de anhöriga ska få läsa vardagsanteckningarna. Det handlar om insyn och öppenhet. Sedan kommer det att bli en sekretessprövning varje gång jag vill läsa, vilket gör det hela mer omständigt.
Piteå kommun överväger nu att söka prövningstillstånd hos regeringsrätten (läs artikeln intill)
- Man kan fråga sig varför kommunen lägger ner så mycket energi på att försöka kringgå lagen? säger Krister.
Fotnot: Krister och Anna är fingerade namn.