Vid mottagningen Comede vid Psykiatrin i Piteå bedrivs specialiserad ätstörningsvård. Efter att Riksät publicerade sitt nationella kvalitetsregister för ätstörningsbehandling i fjol satte sig ätstörningsteamet ner och undersökte vart bristerna fanns. Med hjälp av Riksät har de nu kunnat arbeta fram ett kvalitetssäkringsprojekt, en strukturerad modell som passar mindre orter, som även väckt intresse hos andra sjukhus.
– Vi vill kunna ge den absolut bästa vård för att våra patienter ska bli friska så fort som möjligt, säger Anna-Sara Brännström, sjuksköterska och steg 1 terapeut.
Hon är projektansvarig tillsammans med kollegorna Anna-Karin Berglund, sköterska och taktilterapeut, och Jessica Derby Johansson, arbetsterapeut.
Renodlad behandling
Tidigare upplevdes behandlingen som rörig. Fokus blev att renodla den och i stället för att sätta in flera insatser får nu alla patienter samma grundbehandling innan en eventuell individuell behandling sätts in.
– För många personer räcker den här grundbehandlingen. Förr hade inte patienterna ett start och stopp-datum, men nu när de får det tror vi att det är lättare för dem att prioritera att de faktiskt går en behandling, förklarar Anna-Sara Brännström.
Comede-modellen består av åtta psykoedukativa samtal, erbjudande om taktil stimulering samt två uppföljningssamtal efter en och tre månader. Dessutom genomförs provtagning och viktkontroll vid behov. Sedan kan personen slussas vidare till en annan terapeut i den individuella behandlingen som kan beröra flera olika områden.
Grundligt om mat
Behandlingen innehåller mycket grundkunskaper om maten och kroppen. Varför näring är så viktig, om ätstörningen och vad ett normalätande är för något.
Många har tappat bort att kroppen har ett basbehov bara för att upprätthålla livsnödvändiga funktioner.
– Även om du ligger ner platt och inte rör dig behöver kroppen 1 500 kalorier för att upprätthålla hjärt- och lungfunktionen. Ska du sedan röra dig och bygga muskler behövs betydligt mer. Vi behöver energi för att göra saker och för att hjärnan ska fungera, säger Anna-Sara Brännström.
Stort mörkertal
1-2 procent av alla kvinnor i Sverige har en ätstörning, men ätstörningsteamet bedömer att mörkertalet är stort eftersom det är många som inte söker vård. Ätstörningsproblematiken har funnits länge, men nya diagnoser fastställs och problemen ser inte ut att försvinna. Undersökningar visar att det går ner i ålder.
– Tidigare var det 13-åringar som insjuknade i anorexia, nu är det 9-åringar, säger Anna-Sara Brännström.
Oftast är det kvinnor som drabbas, men allt fler män får en ätstörningsdiagnos.
Dagens samhälle och ideal tros vara en del i det hela.
– Vårt samhälle är ätstört, vi har inget normalt förhållande till mat längre och vi har ett märkligt synsätt på mat. En ätstörning är en känslosjukdom, vi får inte utlopp för våra känslor och då försöker vi hantera dem genom att svälta, kräkas eller att springa. Det gäller att titta på vart ångesten kommer ifrån och vad du egentligen behöver förändra för att hantera den.
En större utvärdering av projektet väntas i april nästa år. Teamet kommer att arbeta vidare på anhörigdelen och kommer bland annat att ordna en öppen föreläsning till hösten.