1980 var Håkan Karlsson nybliven polisaspirant. Med rötterna i Västerbotten ville han helst göra sin aspirant-tid där, men det fanns inga sådana platser så det fick bli Piteå istället. Ett val han aldrig ångrat.
De första 20 åren jobbade han i yttre tjänst som ingripande polis, befäl och vakthavande.
En juridikutbildning 1999 öppnade möjligheten till högre chefsjobb inom polisen och de senaste 12 åren har han verkat som polismästare/polisområdeschef för hela Norrbotten.
En hel del minnen har han förstås samlat på sig. Det han minns allra mest är när ett norskt Herculesplan störtade in i en bergvägg i Kebnekaisemassivet. Hela besättningen på fem personer omkom i en olycka som inte skulle kunna hända.
– Det var oerhört berörande. Det gjordes ett fantastiskt jobb efter olyckan under svåra omständigheter i en tuff miljö. Jag var på plats under minnesceremonin i Kiruna. Jag glömmer det aldrig.
Under de 40 år som Håkan Karlsson varit aktiv inom polisen har det så klart hunnit hända en hel del. Vissa olyckor och brottsfall har han jobbat aktivt med, andra har han följt vid sidan av.
Natten när Olof Palme mördades satt han i en patrullbil i Piteå. Beskedet om hans död fick han över radion.
Efter det uppmärksammade mordet i Kalamark hade länskriminalen ansvar för utredningen medan Håkan fick ta alla mediakontakter.
– Jag minns att telefonen ringde hela tiden. Det var hysteriskt.
1988 när Juha Valjakkala dödade en far och hans son vid en kyrkogård i Åmsele hade Håkan jobbat som polis i några år. Han var aldrig involverad i utredningen men det fanns andra kopplingar.
– Vi bodde i Åmsele i sju år. Jag gick skolan där från ettan till sexan. Mina föräldrar var väl bekanta med den drabbade familjen.
Trots många svåra stunder i jobbet som polis har Håkan alltid trivts med det han gjort.
– Jag gillar lagarbetet och spänningen som finns där hela tiden. När det händer och det blir skarpt läge så ger man allt man har. Jag känner att det är ett viktigt jobb där man kan göra skillnad.
Men nu är sista arbetsdagen gjord och ett liv som pensionär väntar, trots att han bara är 61 år.
– Jag var den sista årgången som hade möjlighet att gå lite tidigare. Det passade bra så jag tog chansen.
När PT träffar Håkan Karlsson i Badhusparken, inte långt ifrån där han bor, håller han fortfarande på att vänja sig vid tanken att det nu är färdigjobbat som polis.
– De senaste dagarna har jag flera gånger ställt mig frågan, vad ska jag göra nu när jag inte ska gå till jobbet? Just nu känns det skönt men det är klart att det är blandade känslor.
Några saker har han i alla fall bestämt sig för att lägga mer tid på. Det första är familjen. Det andra är stugan i Åträsk och när han väl är där ska det bli en hel del fiske.
– Jag har tänkt bli riktigt bra på flugfiske. Jag har gått någon kurs och tränat men inte riktigt fått in den rätta tekniken. Jag fascineras av dem som kan stå vid vattenbrynet och lägga ut flugan precis där de vill ha den.
Att ägna mer tid åt att vara farfar åt sina åtta, snart nio barnbarn är något han ser fram emot. Resa är ett annat intresse och en tur till Kreta då och då tänker han hinna med. Allra bäst trivs han i stugan i Åträsk. Några fina sommarkvällar har den nyblivne pensionären redan hunnit med på favoritstället och fler ska det bli.
– Jag ska försöka ta dagen som den kommer.