”Älgen är inte utrotningshotad. Men artdatabanken vill rödlista den, Skogsstyrelsen vill ha kraftigt minskade älg- och hjortviltstammar. Naturvårdsverket vill nå skogens mål genom hårdare avskjutningskrav. Samtidigt finns det ett stort behov av att plantera mer tall på tallmark så att älgens naturliga foder ökar.” skriver Svenska Jägareförbundet i ett utskick. Förbundet menar att hoten mot älgen är så många att det krävs en kampanj för att rädda Sveriges nationalsymbol.
– Vi vill att fler ska förstå att älgen har det tufft. Felaktiga trädplanteringar, under lång tid, har skapat en situation som inte bara går att lösa med en ännu mindre älgstam. Det behövs att man återbeskogar med rätt trädslag och att vi har en långsiktig älgförvaltning, säger Oscar von Stockenström, marknadschef på Svenska Jägareförbundet.
”Älgstammen har genom en planerad avskjutning minskat till den lägsta stammen på över 20 år. De höga koncentrationerna av varg bidrar också till att stammen pressas ner.” skriver Jägareförbundet.
– Syftet med kampanjen är att visa älgens utsatthet och sätta fokus på det som krävs just nu. Rätt trädslag på rätt marker, samt att lokala jägare och markägare tillsammans får förvalta älgarna. Inte att en myndighet i Stockholm ska göra det, säger Stockenström.
Jägareförbundet framhåller att älgen måste få finnas i stabila stammar som tål älgjakt och poängterar att skogen är stor nog att rymma såväl människor, skogsbruk som älgar.
– Vi är övertygade om att allmänheten och många privata skogsägare delar våra åsikter om älgen. Det är ett fantastiskt djur och en viktig symbol för Sverige. Därför ska vi vara rädda om älgen och inte behandla den som ett skadedjur, säger Stockenström.
Lars-Erik Andersson, ordförande för Jägareförbundet i Piteå, tycker att man i Piteå har ett gott samarbete med skogsbolagen och är mån om att detta bibehålls.
– På våren har vi samrådsmöten inför älgjakten där representanter från både jägarhåll och skogsbolag deltar. Vi brukar berätta om den avskjutning vi haft och vad vi sett. Vi har en bra dialog och älgtilldelningen inför jakten är rimlig, säger han.
Lars-Erik Andersson vill aldrig mer uppleva det som hände i början av 80-talet.
– I Rosvik hade vi en tilldelning på 65 djur och nästan alla sköts. Det blev knappt några älgar kvar så året därefter var tilldelningen 5, säger han.
Att jaktlaget själv får bestämma om man vill gå under tilldelningen eller spara vissa djur är mycket viktigt enligt Lars-Erik Andersson.