Nu är såghusets dagar räknade

En epok går i graven när såghuset i Storfors rivs i augusti. ”Här började industrialiseringen av Norrbotten”, säger Piteå museums antikvarie Anna Elmén Berg, som beklagar att sågen är bortom räddning.

Rasket rivs. Såghuset i Storfors utgör en säkerhetsrisk och skla rivas. Arkivarie Anna Elmén Berg konstaterar att en bit av Piteås industrihistoria försvinner.

Rasket rivs. Såghuset i Storfors utgör en säkerhetsrisk och skla rivas. Arkivarie Anna Elmén Berg konstaterar att en bit av Piteås industrihistoria försvinner.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2016-06-15 05:00

Videon är inte längre tillgänglig

Tidens tand har onekligen gått hårt åt de byggnader som finns kvar på Storfors sågverksområde. Mest förfallet är det pampiga såghuset i trä med vackert välvt tak, som delvis störtade in för några år sedan. I december ifjol skrev PT att frågan om rivning aktualiserats efter en anmälan att byggnaden är farlig på grund av rasrisken. Området utgör en spännande lockelse för barn och ungdomar, vilket inte minst allt klotter vittnar om.

Toppmodern teknik

Det är SCA som äger fastigheten, och sedan det blev klart att den ska rivas har bolaget bekostat en fotodokumentation av byggnaden som gjorts av Norrbottens museum. Området är nämligen av stort industrihistorisk intresse, inte bara för Piteå utan för hela Norrbotten. I Storfors anlades länets första ångsåg 1858, en föregångare till dagens byggnad, och med den nya toppmoderna tekniken gick startskottet för storskalig virkesproduktion. Närheten till hamnen gjorde att exporten tog fart.

Under epokens glansdagar fanns ett femtontal ångsågar i drift runt om i Pitebygden. Att den sista av dem nu ska rivas väcker visst vemod hos antikvarien Anna Elmén Berg.

– Visst hade det varit värt att bevara byggnaden, men samtidigt är sågen så förfallen att rivning är enda alternativet, konstaterar hon när vi vandrar runt på området.

Förutom sågen finns ytterligare tre byggnader kvar. Precis bredvid såghuset står ångmaskinhuset, en vitrappad tegelbyggnad i klassicistisk arkitektur, som trots klotter och förfall utstrålar påkostad kvalitet.

– Det försiggår diskussioner om att även ångmaskinhuset ska rivas, men jag hoppas att det går att rädda eftersom den byggnaden är mer välbevarad än sågen, säger Anna Elmén Berg.

Byggkunnande

Sågverksamheten i Storfors pågick i 70 år, och sågen hann byta ägare några gånger. På 1930-talet valde nuvarande ägaren SCA att förlägga all produktion till sågen i Munksund och byggnaderna lämnades mer eller mindre åt sitt öde.

Anna Elmén Berg framhåller att sågens kulturhistoriska värde finns på flera plan, inte minst byggnadstekniskt..

– Titta på de välvda takbalkarna! säger hon entusiastiskt. De är gjorda av limträ, som vi normalt förknippar med moderna konstruktioner, säger hon.

Att sågen är ett gediget bygge råder det inga tvivel om.

– En industrifastighet hade då som nu ett stort symbolvärde för bolaget, den skulle utstråla styrka och soliditet, det gäller även sågen i Storfors.

LÄS OCKSÅ: Taket har gett vika på kulturhistorisk relik

Här kan du lära mer

Piteå kommun har en särskild webbplats – Husera – för intressanta kulturmiljöer i Piteå, som berättar mer om Piteås kulturmiljöer från forntid till modern stadsomvandling. Där kan man bland annat läsa mer om den lokala träindustrins historia. Adressen är 195.196.144.69/piteinter/husera/

Direktlänk till Husera här

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om