Nostalgitripp när Regnbågen stänger dörrarna
2009 var året då fritidsgården Regnbågen gick i graven. Men Åsa Granström, föreståndare under fritidsgårdens alla 28 år, känner ingen sorg.- Nej, jag har många trevliga minnen och nu är det dags för nya grepp för kommunens ungdomar, konstaterar hon.
Fullt ös på gården 2005.
Foto: Anders Westergren
Namn som Fredagsbörsen, Våga stuffa, So Kool, Palace och ett stort antal luciavakor och examensfester sätter fart på nostalgin.
Regnbågen öppnade i samband med invigningen av Folkets hus i mars 1981. Folkets hus-föreningen hade jobbat hårt för att få ett Folkets hus i centrala Piteå och ungdomsverksamheten var högt prioriterad.
Åttiotalet minns Åsa Granström som ett väldigt roligt och aktivt decennium där allting gick att genomföra och idéerna var många, inte minst hos ungdomarna själva.
Aldrig nej
- Dessutom var det lätt att få gehör för de arrangemang vi ville genomföra, vi fick aldrig ett nej när det gällde pengar, konstaterar Åsa som dock betonar att det inte bara satt i pengarna.
- De ideella krafterna var många och drivkraften hos ungdomarna stor. I princip allting var genomförbart och det kom alltid mycket folk - utom på Valborg, då var det omöjligt att få ungdomarna att komma, då ville de hellre vara utomhus.
Kursverksamhet
Det var också många gruppaktiviteter under Regnbågens storhetstid på 80-talet. Tillsammans med Unga Örnar fanns kurser i allt från jazzdans till flugbindning.
- Som mest tror jag vi hade 15-20 olika grupper igång, minns Åsa.
Många examensarrangemang har det också blivit genom åren.
- Jag minns vid ett tillfälle när vi hade över 1 600 ungdomar i Badhusparken på examen - och nästan alla var nyktra! Det fanns en period när det helt enkelt inte var inne att dricka.
Fullt hus
Stuffa-danserna med live-dansband som anordnades i A-salen i Folkets hus, och som föregicks av "Jag vågar stuffa"-kurser, lockade många.
- Vissa helger hade vi stuffa-danser uppe i A-salen och disco här nere i Regnbågen, hela huset var fullt av ungdomar, berättar Åsa.
En hel del stora artister har också framträtt på Regnbågen och spelningarna och konserterna med lokala band har varit många.
- Allt eftersom nya ungdomar engagerade sig fick arrangemangen nya namn, Fredagsbörsen är väl kanske det mest kända. Det började vi med 1982 och höll på några år.
Fredagsbörsen bjöd alltid på disco men också olika uppträdanden och hade alltid en konferencier som höll låda. Åsa visar en gammal handskriven annons för Fredagsbörsen som den gången bjöd på bodybuilder-uppvisning.
Gymnasiet med
Fritidsgården lockade främst ungdomar från högstadiet men när Strömbackaskolan brann 1989 och gymnasiet flyttades till Christinaskolan blev Regnbågen gymnasieelevernas uppehållsrum.
- Det var roligt, man fick plötsligt kontakt med så många fler ungdomar och åldergrupper man tidigare aldrig kom i kontakt med.
Under de år som Jim Broström senare arbetade som elevkonsulent på då uppbyggda Strömbackaskolan blev samarrangemangen med gymnasieeleverna allt fler under 90-talet.
Några arrangemang som Åsa särskilt minns är alla de lan som anordnades i samarbete med spelföreningen Dead Deckers Society.
- Killarna där var fantastiska, oerhört driftiga och självgående, och tur var väl det för själv hade man ju inte så stor susning om hur ett lan gick till, minns hon med ett skratt.
Regnbågsteatern
Face Front var också ett återkommande arrangemang som Åsa minns med glädje.
- Det var väldigt många som var engagerade i Face Front och som tillsammans byggde upp arrangemanget.
Självklart går det inte att minnas fritidsgården Regnbågen utan att nämna Regnbågsteatern. Teatergruppen, som startade som ett projekt, hade sin första föreställning 1982, Trollkarlen från Oz, och sedan dess har föreställningarna varit många genom åren.
"Nya grepp"
Regnbågsteatern lever vidare trots att fritidsgården Regnbågen nu lagts ner, en nerläggning som dock inte lämnat sorg i föreståndarens hjärta.
- Nej, vi har länge känt att det blivit dags att prova nya grepp för Piteås ungdomar och när Folkets hus-föreningens hyresavtal med kommunen gick ut 2009 kände vi att det var svårt att försvara fritidsgårdens existens. Ungdomarnas behov av en "öppen gård" har mattats av och verkar inte finnas i dag, man umgås helt enkelt på andra sätt än man gjorde tidigare, många sitter hemma och har kontakt med kompisar över nätet istället, konstaterar Åsa.
Arrangemangen fortsätter
Däremot kommer det alltid att finnas behov av att anordna ungdomsarrangemang av olika slag, menar Åsa, där ungdomar kan träffas fysiskt.
Här fortsätter Kultur och Fritids-förvaltningens Påse-pengar-projekt att spela en viktig roll.
För Åsas egen del handlar arbetet just nu mycket om att kika på situationen ute i byarna och vilka behov och önskemål av arrangemang och aktiviteter det kan finnas där.
- Vi ändrar inriktning på ungdomsverksamheten men exakt vad det blir vet vi ännu inte. Fritidsgården Regnbågen har gett alla oss som jobbat här många trevliga minnen men nu går vi vidare mot nya minnen, säger Åsa med ett leende.
Så jobbar vi med nyheter