Psykiatrin i Piteå har genomgått ett stålbad efter budgetminskningen på sex miljoner kronor. 14 tjänster försvann via naturliga avgångar och omplaceringar inom landstinget.
– Personalminskningen har varit en turbulent process under hösten, vintern och våren. Det har varit en period med sorg över medarbetare som drabbas, samtidigt som det också finns en utvecklingsoptimism med den nya organisationen, säger Ola Fritz, verksamhetschef för psykiatrin i Piteå.
LÄS MER Personalrockad i psykiatrin
Färre skötare innebar att vårdplatserna på slutenvården minskade från 20 till 16. Nästa stora förändring väntar öppenvården där psykiatrin nu arbetar med en stor organisationsförändring som ska vara klar vid årsskiftet.
– 14 personer innebär en betydande verksamhetsneddragning och vi kan inte jobba på samma sätt som innan förändringen, säger Ola Fritz.
Det står klart att öppenvårdens tre mottagningar görs om. Affektiva mottagningen och mottagningen för personlighetsstörningar slås ihop till en stor mottagning.
– Det här gör att vi kan samarbeta på ett helt annat sätt och det är inte enbart en effekt av besparingen. Våra mottagningar är i dag indelade efter diagnoser och många patienter har inte bara en diagnos, utan flera. På det här sättet slipper patienterna byta mottagningar, säger Ola Fritz.
Psykosmottagningen byter namn till rehabiliteringsmottagningen.
– Rehabiliteringsmottagningen speglar bättre vad mottagningen gör. Vi har inte bara psykospatienter där utan även en stor grupp patienter med neuropsykiatriska sjukdomar, framför allt adhd.
Det stod tidigt klart att personal skulle drabbas, men enligt Ola Fritz har huvudfokus varit att inte patienterna också ska hamna i kläm.
– Patienter kommer inte drabbas med minskat behandlingsutbud eller att det blir längre köer till behandling och utredning. Vissa enskilda patienter kan däremot få byta behandlare och det kan vara en stor förändring för vissa, säger Ola Fritz.
Ingen behandlingsmetod försvinner, men däremot vill psykiatrin effektivisera terapin. En lösning är att erbjuda fler gruppsamtal – något som Ola Fritz ser som en vinst för alla inblandade.
– Det är klart att det blir en effektivitet för verksamheten som gör att vi kan kompensera för personalminskningen, men för den enskilda patienten kan det ofta vara en bättre att få sin depressionsbehandling i grupp och det är något våra gruppterapeuter har efterfrågat.
Dessutom kan det bli aktuellt för patienter som bor långt bort från sjukhuset att få individuell behandling via videolänk på hälsocentralen.
– Det finns redan inom psykiatrin och vi kommer jobba vidare med det. Det kan vara så att man träffar sin terapeut eller läkare här i Piteå vid ett eller två tillfällen och så kan man ha själva behandlingen över videolänk. Många kommer nog att uppleva det som en förbättring samtidigt som vi kan möta att vi får fler patienter.
Att öka samarbetet med primärvården är en annan huvudingrediens i den nya organisationen.
– Vi vill förbättra kontaktnätet mellan våra specialister och primärvårdens läkare och även erbjuda behandlingar där vår personal jobbar ihop.
Innebär det här att patienter i större utsträckning hänvisas till primärvården?
– Nej, vi tänker oss snarare att vi ska bli bättre på att avgöra om det är primärvården eller specialistpsykiatrin som ska gå in. Eller om vi ska driva grupper ihop.