I Piteå kommun finns 228 skyddsrum med plats för cirka 22 700 personer. De kraftigaste skyddsrummen är konstruerade för att kunna skydda civilbefolkningen mot attacker från alla tänkbara stridsmedel.
Skyddsrum har olika klassningar och ett modernt skyddsrum av högsta klassningen ska stå emot explosioner, napalm, biologiska och kemiska stridsmedel. De ska till och med hålla den joniserande strålningen från en kärnvapenattack ute. Under en lång tid var det lika självklart att bygga skyddsrum som det är att fastigheter måste ha parkeringsplatser.
– Vi hade ett överskott på skyddsrum under tiden de byggdes. Man fick en slant för att sätta in ett skyddsrum. Man fick också order att bygga dem när man byggde större fastigheter. Det är en fråga som varit inaktuell så länge, det var nog under kalla kriget som de flesta byggdes. Vi har inte byggt något nytt på många många år, säger Linda Lasu.
I dag är skyddsrummen till stor del fyllda med pingisbord, flyttkartonger och oanvända träningscyklar. Skyddsrummen är reliker från en tid då krigstokiga diktatorer från öst och väst tävlade om vem som kunde begå de värsta krigsbrotten, och det kalla kriget då USA och Sovjetunionen riktade domedagsvapen mot varandra med fingret på avtryckaren.
– Skyddsrummen används till stor del till annat i dag. Och det får man också göra, men man måste kunna återställa det inom ett visst antal timmar, säger Linda Lasu.
Efter många år av relativ fred och trygghet i Europa börjar saker och ting röra på sig ute i världen. USA och Nordkorea hotar varandra med total förintelse. Ryssland annekterar delar av Ukraina och ledare för länder som en gång var sekulära och demokratiska tar ett steg bakåt och närmar sig regelrätta diktaturer. Därför har regeringen beordrat kommunen att se över skyddsrummen.
– Vi har ett ökat hot mot Sverige. Vi lever i en oviss värld. Det är ett försämrat omvärldsläge helt enkelt och vi måste tänka till så att vi är redo innan det blir ett rejält hot, säger Linda Lasu.
Under totalförsvarsdagarna åkte hon och andra från Piteå kommun till Umeå för att träffa polisen, kustbevakningen och försvarsmakten och diskutera vad som måste göras för att hålla Sverige säkert och bygga upp totalförsvaret i norra Sverige.
– Där fick vi instruktioner om vad som ska ses över. Alla som var med under tiden då det var aktuellt har gått i pension så vi måste lära oss på nytt vad vi måste planera för, säger Linda Lasu.
Hur vet man vilket skyddsrum man ska gå till när det blir skarpt läge?
– Det är det man inte riktigt har koll på i dag. Det är en del av planeringen som ska göras. Det ska vara färdigt till 2020 enligt order från regeringen och det är mycket administrativt arbete och mycket att se över, säger Linda Lasu.
Det är inte bara skyddsrummen som nu ska ses över efter bedömningen att säkerhetsläget försämrats. Det är mycket annat som också ingår i uppdraget från.
– Det är mycket som ska planeras och administreras som vi börjar med under 2018. Det kan vara att köpa in säkerhetsskåp, se över signalskyddet, inventera vilka viktiga skyddsobjekt vi har och vilka som kan behöva skyddas extra mycket. Alla kommuner ska planera, och vissa mer än andra, säger Linda Lasu.