PT har tidigare berättat att Utbildningsförvaltningen måste minska sina kostnader med 23 miljoner kronor för att nå en budget i balans 2019.
Enligt förslaget från skolchefen Malin Westling kommer alla verksamheter att tvingas till allmän effektivisering. Tjänster föreslås försvinna inom administration samt Centrum för Medie och IT- teknik (CMIT).
Dessutom väntar neddragningar inom pedagogiska satsningar inom gymnasieskolan liksom neddragningar i specialsatsningar som regtek, naturskola, samspelsteam och pedagogistatjänster.
– Det finns en oro. Det går inte behålla den kvalité vi har på verksamheten i dag om 23 miljoner kronor ska bort, säger Ingrid Pihl, ordförande i Lärarnas riksförbund i Piteå.
Hon konstaterar att förslaget följer principbeslutet om att försöka röra kärnverksamheten så lite som möjligt vid nedskärningar.
– Det drabbar i större utsträckning kringverksamheterna som bidrar till god kvalité men som inte är lagstadgade.
Men enligt henne får besparingen konsekvenser även för undervisningen.
– Kärnverksamheten drabbas om man inte kan överanställa så att man har fasta vikarier eller om man inte kan ta hjälp av ett samspelsteam då det är kaos i klassen, säger Ingrid Pihl.
Fackförbunden ska lämna sina synpunkter den 12 februari och nu håller man på att samla in åsikter från medlemmar och ombud.
– Vi är givetvis emot besparingarna. Vi är redan en verksamhet där många sliter hårt. Konsekvensen blir att man minskar möjligheten till att få de här extra resurserna och spjutspetsarna som till exempel naturskolan är. Allt som gör att vi klarar vardagen lite lättare, säger Sofia Liberg, ordförande i Lärarförbundet i Piteå.
Pedagogisterna är ett annat lyckat exempel som drabbas. Det rör sig om sex profilerade förskollärare i Piteå som tillsammans med förskolechef leder det pedagogiska utvecklingsarbetet i kommunen.
– Men när alternativet kan vara att öka barngrupperna så får vi synpunkter från förskolan att det är bättre att ta bort pedagogisterna. De är rädda och jag förstår dem, säger Sofia Liberg.
Liksom Ingrid Pihl tror hon att kärnverksamheten drabbas – och i slutändan möjligheten att rekrytera lärare.
– Vi har sjunkit i rankingen som Bästa skolkommun som Lärarförbundet har varje år. Vi tror att det kommer att sjunka ännu mer om man gör en sån här besparing. Då kommer vi ha ännu svårare att rekrytera.
Sofia Liberg tror att Utbildningsförvaltningen gör sitt bästa när de försöker hitta besparingsförslag som gör så lite ont som möjligt. Grundproblemet som hon ser är att Utbildningsförvaltningen fått för lite pengar av kommunfullmäktige.
– Några anledningar till att budgeten överskrids är att vi inte får resurser till alla elever vi har. Skulle vi få det kanske vi skulle klara budgeten och då skulle vi inte ha några besparingskrav, säger Sofia Liberg.
Andra anledningar till nedskärningarna är utökade kostnader för skolskjuts och barn med särskilda behov. Dessutom medför lokalbrister betydande ökningar av förvaltningens driftskostnader. Bara inom grundskolan finns tolv klassrum i inhyrda moduler och flertalet skolor dras med stora investerings- och reinvesteringsbehov. Problemet är detsamma inom förskolan där tre avdelningar är i moduler och fyra avdelningar i tillfälligt inhyrda lokaler. Tolv avdelningar har olika former av arbetsmiljöproblem.
– Vi har lokaler som stått på tur att få renoveras länge, men det finns aldrig pengar till det, säger Sofia Liberg.