Utbildningsförvaltningens ursprungliga förhoppning om Christinaprojektet grusades när det stod klart att förslaget skulle bli 55 miljoner kronor dyrare än budget. Istället har projektet bantats ned ordentligt efter krav från politikerna.
Elevantalet har minskats från 900 till 860 och arbetsgruppen har fått gå tillbaka till ritbordet för att skära bort skolytor. Beslutet har skapat oro på skolan.
– Vi är rädda för att man ska bygga för litet och att vi inte kommer att få plats. Det kan innebära att man ändå måste bygga ut i efterhand, säger Irja Wallmark, ordförande för Lärarnas riksförbund i Piteå, och lärare på Christinaskolan.
En annan oro är att skolan inte kommer att utformas på ett sätt som passar den pedagogiska verksamheten.
– Var ska arbetsrummen ligga? Får vi tillgång till grupprum när vi har lektioner? Den biten försöker våra personalrepresentanter i referensgruppen att bevaka och de har gjort ett väldigt bra jobb.
Niclas Lyckander, rektor på Christinaskolan, bekräftar oron som finns bland lärarna. Både för risken att skolan blir för liten, men också att verksamheten blir utspridd.
– Bantar man ett projekt med x antal miljoner så är det självklart att det blir inskränkningar någonstans. Hade vi fått bestämma och enbart tittat utifrån pedagogik hur vi vill ha en skola är det inte riktigt så här vi skulle ha gjort.
Tror du att skolan kommer att kunna nyttja den tidigare matsalen som byggs om till lokal för dansbandskvällar?
– Det har funnits diskussioner om dans, men har man styrdans är det inte samma underlag som om du ska dansa balett med studs. Det blir för halkigt. Man kan slå ihjäl sig.
Niclas Lyckander konstaterar att klassrummen för högstadiet nu kommer att sträcka sig från lokaler under biblioteket till gamla läroverket.
– Utifrån det perspektivet blir inte Christinaskolan sammanhållen lokalmässigt och jag förstår oron att vi blir mer utspridda fysiskt. Även lärarrummen blir mer utspridda jämfört med i dag.
Lärarna har också lyft oro över att det inte är lika lätt att hålla koll på eleverna när klassrummen är utspridda. Det blir heller inte lika naturligt för lärarna att gå förbi uppehållsrummet som planeras till det som tidigare var kapprum utanför Christinasalen.
– Det är en trygghetsaspekt. Är man utspridd har man inte samma koll, säger Niclas Lyckander.