Lena Bondestad beskriver jättebalsamin men också vresros och parksallat som hot mot den biologiska mångfalden. (Arkivbild)
Med fokus på vresros har Emma Jonsson, inventerare på länsstyrelsen, i sommar åkt runt i länet, främst längs kusten, och inventerat förekomsten av vresros som vinner alltmer mark. I södra Sverige återfinns vresrosen på stora områden. Lena Bondestad, naturvårdshandläggare och samordnare av invasiva främmande arter på länsstyrelsen, förklarar att vresrosen kan sprida sig så mycket att den blir landskapsomdanande.
– Den kan täcka fler kvadratkilometer, säger hon och tillägger att på stränder där vresrosen fått fäste går det inte att bada längre då det inte går att ta sig ner till vattnet.
Varför sprider den sig nu?
– Klimatförändringen spelar en stor roll i spridningen och varmt väder gör att den gynnas.
Parksallaten anses av många vara en mycket vacker växt och därför får den ofta vara kvar. Lena Bondestad berättar att just så blev det på ett 200 kvadratmeter stort område i Boden. Om förekomsten är stor är den svår att bli av med.
I Falsterbo har vresros tagit över stora områden vid stranden.
– Är det för mycket går det nästan inte att gräva bort. Då skulle jag säga att man får täcka den och kväva den på det sättet.
Varför inventeras de invasiva växterna?
– De måste bekämpas och det blir både billigare och bättre om det görs innan de brett ut sig alltför mycket. De här växterna försvinner inte av sig själv utan blir bara mer och mer om man inget gör, säger Lena Bondestad.
Parksallat betraktas av många som en vacker växt men den kan snabbt sprida sig över stora områden och då är den svår att få bukt med.
Emma Jonsson riktar en uppmaning till folk att hålla koll på växterna. Hon säger att spridningen av vresros än så länge är större i Luleå än i Piteå.
– Jag skulle bli jätteglad om de som har vresros i trädgården håller den under uppsikt. Den tar sig snabbt ner i diken och sprider sig vidare, säger hon.
Kanadensiskt gullris ses ofta i trädgårdar. I södra Sverige har växten spritt sig utanför trädgårdarna, något Lena Bondestad befarar kommer att hända även i norr.
Vresros, parksallat och kanadensiskt gullris står i dagsläget inte med på EU:s lista över växter som är olagliga att ha på sin mark, varpå det inte går att ställa krav på bekämpning. Både gullris och vresros går fortfarande att köpa för odling. Växterna ligger dock inte högt i kurs hos varken Emma Jonsson eller Lena Bondestad.
– Det här är riktigt jävliga växter sett till hur de påverkar den biologiska mångfalden. De här växterna är ännu inte så kända men det vore bra om allmänheten fick upp ögonen för dem och vad de kan ställa till med, säger Lena Bondestad.